BIld av Manfred Antranias Zimmer från Pixabay Brand och utrymning
Brand och utrymning är vedertagen säkerhet och det finns nästan alltid teoretiska tänk och åtgärder på plats såsom brandlarm, utrymningslarm, brandsläckare, utrymningsplaner och liknande. Akut första hjälpen och enklare sjukvård likaså, med hjärtstartare och första hjälpen-material. Dessa åtgärder och resurser skapar en trygghet, men om man inte klär på den med kunskap och medvetenhet riskerar den att bli en missriktad eller till och med falsk trygghet.
Det är ju som tur var inte så ofta det vare sig brinner eller som det behöver utrymmas – vilket är bra – men det ger nackdelen att man inte är så uppdaterad och trygg i lösningarna, ”är det brandlarmet som låter?”, ”ska vi utrymma på brandlarm eller är det vid utrymningslarm vi går ut?”, ”var är återsamlingsplatsen nu igen?”
Det är ofta en utmaning att testa, få kunskap och spridning gällande larmsignaler eftersom det är utmaningar att arrangera och kommunicera en övning eller testlarm. Skrämmande ofta passar man på att testa larm när huset är tomt för att inte störa eller göra personer osäkra. Det är svårt att öva detta, utan det blir så att när larmet aktiveras av misstag så utrymmer vi och hoppas att allt går bra.
Så därför är vår starka rekommendation att man inför ett event i hyrda lokaler på en anläggning ställer följande frågor till sig själv och de som man hyr anläggningen av:
Hur fungerar brand- och utrymningslarm?
Det finns lite olika varianter. Det kan vara ett talat utrymningslarm eller endast ljudande brandlarm. Ställ frågan i god tid hur det fungerar och vilka olika funktioner som finns. I bästa fall kanske de till och med har ljudfiler på hur larmsignaler ljuder och hur talade larm låter. Då skulle man vid genomgång med all personal kunna spela upp hur det låter och vad som sägs. Eller kanske till och med ha med den ljudfilen vid en säkerhetsgenomgång med deltagarna i eventet, där man låter brandlarmet ljuda så signalen känns igen.
Det ska tyvärr inte förutsättas att anläggningens all personal har koll och vet, utan visa intresse och förvissa er om vad som finns och hur det är tänkt.
Vem larmar och hur?
Förvissa er även om rutinerna kring alla larm, vem larmar, hur larmas det? Hårdraget kan man väl säga att det finns tre vägar att larma räddningstjänsten, trycka på larmknapp, larma personal på anläggningen och ringa själv. De olika sätten att larma behöver pratas igenom och bestämma och klargöra vad som gäller och hur det är tänkt för den aktuella anläggningen. Det skapar ju också följdfrågor som vilka är angreppsvägarna, lämpliga entréer att ta emot blåljus, vem möter upp, vem ringer och ger kompletterande information vid automatlarm?
Rekommendationen är att lyfta de här frågorna med anläggningen tidigt och sätta en gemensam rutin för detta. Och glöm inte bort adressen. Idag kan SOS svara på ditt larmsamtal från vilken del av landet som helst. Det är inte säkert att det ”alla” vet är Stora hotellet är solklart för en SOS-operatör i en annan del av landet. Korrekt adress och en rutin för hur man möter kommer att spara mycket dyrbar tid.
Har vi några riskfaktorer inom brand?
Ibland klär vi in lokaler i tyg och träkonstruktioner, kan det vara en brandfara? Vi lägger mattor, kan det vara en brandfara? Vi tar in en bensinbil, är det en brandfara? Men en elbil är väl inte farligt i alla fall? Levande ljus och långt hår, är det en brandfara? Det behöver funderas över hur mycket brännbart material tillför vi lokalen.
Ofta används lokalerna på många olika kreativa sätt. I er risklista behöver dessa frågor lyftas tidigt. Kan vi förutsätta att dekorfirman bygger hela sin installation i impregnerat brandsäkert material? Eller ska vi förvissa oss om det? Hur hanterar vi brandfarliga varor i salongen?
Med dessa frågor och svar kan ni bygga på er risklista med skadeförebyggande och skademinskande åtgärder.
Var är utrymningsvägarna?
Ett event är ju som tidigare sagt också ofta en blandning av fast installation och tillfälliga byggnationer. Men dekoren behöver anpassas efter utrymningsvägarna och flödena i lokalen. Stäm av era ritningar och planer med anläggningen i god tid, diskutera överblickbarhet, avstånd samt flöden och stråk. Och tänk inte: det går nog bra, utan förvissa dig. Kolla att utrymningsvägarna är fria, och kolla också hur det ser ut på andra sidan dörren. Det finns skräckexempel på när det lagrats teknik-case i utrymningsvägarna.
Säkerställ också att ni vet var återsamlingsplatsen är och hur ni ska kunna räkna in att alla är ute ur byggnaden. Finns det en aktuell deltagarlista så är det toppen att pricka av gäster och personal och ger en guldstjärna om man till räddningsledaren kan meddela att samtliga våra gäster är ute ur byggnaden.
Sjukvård
Sjukdomsfall och olyckor på event händer, det har de flesta av oss varit med om. Klämskador, sätta i halsen, fall, hjärtproblem, allergisk reaktion, diabetes, stressreaktioner eller 1000 andra saker. Utifrån aktiviteter och er målgrupp för eventet gör en riskbedömning över ålder, skador och andra riskfaktorer. Det fina är att många av dessa händelser kan ha samma åtgärdsplan för er. Säkerställ andning och puls, larma ambulans, ta hand om den skadade och kollegorna.
De flesta anläggningar är idag hjärtsäkrade med en hjärtstartare, en defibrillator, och utbildad personal. Hjärtstartaren hänger oftast i lobbyn eller foajén. Även här behöver man säkra att den finns där det står att den finns, att den är i funktion och hur man kan få tag på den om olyckan är framme. Tänk er mardrömmen att stå själv med en person som segnar ned och ni börjar HLR samtidigt som ni ringer receptionen där hjärtstarten finns och möts av: ”Tryck 1 för boka konferens…”
Det kan man nog vara utan.
Ett annat litet råd är, kan alla Heimlich manöver? Den man gör när någon satt i halsen? Ett enkelt sätt att snabbt lösa en situation innan den går överstyr. Kan till exempel all serveringspersonal den? Det är hög sannolikhet att de är de första som upptäcker det.
Slutligen, sprid ordet
Att säkerställa funktion på larm och testa att gå de alternativa utrymningsvägarna är billig och enkel säkerhet – man nyttjar helt enkelt de säkerhetsåtgärder som är uttänkta, förberedda, betalda och redan på plats. Dessutom kan man samtidigt få en färsk check på att grejerna och rutinerna funkar som tänkt.
Tryggheten som era ansträngningar ger är dock inte vatten värda om inte medvetenheten är spridd och känd, så sprid ordet till så många som möjligt.
Genom att skapa medvetenhet hos så många som möjligt – så ger det trygghet till fler – och ju fler som känner trygghet så sprider sig tryggheten – och det ger en rejält ökad sannolikhet för ett lyckligt slut även vid en oönskad händelse.
Det här den andra artikeln om tryggare event och hur man väver in detta i sitt arbete. I de följande avsnitten kommer vi gå djupare in och beröra andra ämnen som ordning, informationssäkerhet och arbetsmiljö.
Den först hittar du här.
Dessa artiklar blir ju bara relevanta om de ger er läsare något, så hör av er mail eller LinkedIn
Av: Tomas Stålmarck och Jacob Silverhult
Om författarna
Tomas har med sina 20 år av professionellt eventarbete varit med om det mesta, lägger man till tio somrar som livräddare och ett antal år som frivillig brandman så blir det några pulshöjande händelser att plocka erfarenheter från.
Jacob har en lika lång och bred säkerhetsbakgrund inom riskhantering, skadeförebyggande arbete, fysisk säkerhet, krishantering, bevakning och brandskydd inom branscherna industri, energi och produktion. Det är verksamheter där säkerhetsområdet är brett och omfattande och något som det aldrig får tummas på.
Deras vägar korsades när de genomförde ett större event tillsammans. Jacob som säkerhetsansvarig från beställaren och Tomas som ansvarig för bland annat säkerheten från eventbyråns sida. De kände direkt att de hade liknande värderingar kring eventtrygghet och har sedan tio år arbetat ihop med konserter, festivaler och företagsevent. De utbildar också regelbundet i olika forum.
