Det nya (digitala) ledarskapet
Lyhördhet, att ”läsa av” sina medarbetare, att visa att man finns där för dem. Och att kommunicera muntligt på ett sätt som alltid inger förtroende. Tillit. Att vara den självklara auktoriteten utan att vara auktoritär. Allt detta kräver kommunikativ kompetens. Den kommunikativa förmågan är A och O för en bra chef, för gott ledarskap, för bra resultat.
Ja, kraven är knappast små. Men förmodligen tycker ingen att nyss uppräknade kännetecken för en god chef är oskäliga?
Så vad innebär detta i vår nya, sköna, digitala värld? Jo, väldigt mycket!
Vi människor är tillverkade för det fysiska sammanhanget. I den digitala kontexten filtreras en mängd av alla de mekanismer som är en naturlig del av det mänskliga ”varandet” bort. Dessa mekanismer utgör en så självklar del av den mänskliga kommunikationen att vi överhuvudtaget inte tänker på dem.
Fina nyanser av mimik, tonfall, melodi, kroppsspråk försvinner och bleknar oroande lätt på grund av det digitala filtret och den uteblivna ”rumsligheten”. Allt detta påverkar interaktion och relationer med medarbetarna. Och visst, det funkar väl ett tag. Vi kan meddela varandra saker fram och tillbaka. Se till att hålla verksamheten igång. Men i långa loppet kan konsekvenserna bli förödande. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för det ansedda Institutet för Näringslivsforskning, IFN (inom entreprenörskap rankat som nr 2 i världen efter London School of Economics) säger följande i Dagens Industri (31/7):
”Kärnan i all verksamhet är inte bara vad utan också hur något sägs, Spontan interaktion mellan medarbetare är central. Då framkommer viktiga aspekter som inte kommer fram i digitala möten eller massmejl. Till slut börjar bolagens verksamhet – utveckling, kreativitet, engagemang, strategi, kundnytta och nya, innovativa lösningar, men även effektivitet och produktivitet – ta skada.”
Ord och inga visor från professor Henrekson. Det han säger är i grund och botten att den mänskliga interaktionen är A och O för bra resultat. Ja, det har sagts förr men nu säger Magnus Henreksen detta ur ett perspektiv då det mesta av våra professionella förehavanden utgår från en digital kontext.
Vad ska vi då göra när läget är som det är? Går det ändå inte att åstadkomma en digital kommunikation som i alla fall närmar sig det fysiska mötet i kvalitét?
Jo, visst går det. Men för detta krävs förståelse och insikt för hur muntlig kommunikation fungerar. Att vi frågar oss själva vad det är som i grunden påverkar hur det vi säger förmedlas och därmed uppfattas och tas emot. – Ja, vi kan ta oss fram ändå. Men vad vill vi att det nya, digitala, ledarskapet ska innebära? Ska vi vara nöjda med halvbra/halvdålig kommunikation? Naturligtvis inte.
Så vad bör vi tänka på för att ta nästa steg i det digitala ledarskapet? (Som för övrigt kommer att vara en stor del av ledarskapet även efter pandemin.)
Ni som eventuellt tagit del av tidigare artiklar får stå ut med viss upprepning när jag nu räknar upp några aspekter beträffande muntlig kommunikation i det digitala (och många gånger i det fysiska) sammanhanget som det kan löna sig att ha ”top of mind”.
-
Vässa den muntliga leveransen. Förstärkt artikulation och uttryck ökar förutsättningarna för att förmedla energi vilket i sin tur triggar och attraherar till lyssning och interaktion. (Så funkar språk var vi än är i världen.) Kom ihåg att det behövs väldigt lite förstärkning för att uppnå desto större effekt. Som ”sändare” tror vi lätt att det blir överspel, som mottagare VILL vi att den som sänder tar plats. Då blir vi bekväma. Ingenting slår tydlighet. På alla plan.
-
Var inte rädd för att också kräva tydlighet och god muntlig kommunikation av dina medarbetare. Alla har ett ansvar. Alla tjänar på att ansvaret tas.
-
Lyssna. Få saker slår lyssnandets retorik. Den som lyssnar visar att hen VILL möta, VILL interagera.
-
Kräv att alla har kameran på. Det borde vara en självklarhet men är det inte. Oartighet är aldrig, i något sammanhang, bra.
-
Säkra interaktion och delaktighet genom att med jämna mellanrum ställa frågor. Frågor kan, utöver chatforum, också gås igenom lite nu och då i ”breakout sessions”. Att också ställa frågor som man själv besvarar är ett sätt att föra ”handlingen” framåt. Istället för att säga ”därför väljer vi att…” kan man säga ”hur har vi då valt att göra? Jo, vi kommer att….” Frågor har alltid en triggande effekt. Att ibland också lägga in någon minut för enskild reflektion gör att man lättare kan tilltala medarbetarna för att sedan höra om deras synpunkter. Oavsett metod är syfte och mål att alltid åstadkomma kommunikation som alla delar och att ingen gömmer sig.
-
Ha datorn i ansiktshöjd. Se till att medarbetarna också har det. De mekanismer vad gäller mimik och fina, fina nyanser beträffande uttryck kommer så mycket närmare mottagaren vilket i hög grad påverkar kommunikationens kvalitét.
-
Kom ihåg: teambuilding kan för all del vara att göra trevliga saker tillsammans. Men bra teambuilding, teambuilding varje dag, handlar om fungerande kommunikation. I det digitala sammanhanget krävs så mycket mer för att en sådan ska uppnås.
Av: Per Furumo
Om Per Furumo
Per är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, Regeringskansliet, EU-kommissionen, FN, offentliga personer inom näringslivet och många andra.
Läs mer: Experten: ”Vi borde tala mer om digital mötesetikett”
