Den 12 mars 2020 blev det i princip förbjudet att arrangera mässor i Sverige. Förbudet berodde på att regeringen förbjöd ”allmänna sammankomster och offentliga tillställningar” med fler än 500 deltagare. Detta för att få stopp på spridningen av covid-19. Efterhand blev begränsningarna allt strängare för att till slut vara nere på åtta personer.
Vad som definierades som allmän sammankomst eller offentlig tillställning avgjordes av ordningslagen. Kopplingen mellan ordningslagen och mötesförbudet innebar både otydligheter, snedvridningar och brist på logik. Därför beslöt regeringen att istället införa en ny tillfällig lag med syfte att samla all hantering av begränsningar för att hindra smittspridning. Denna lag döptes till covid-19-lagen och kom att beröra betydligt fler verksamheter än den tidigare förbudsförordning.
När covid-19-lagen, även kallad pandemilagen, trädde i kraft den 10 januari 2021 överfördes bestämmelserna i förbudsordningen i princip oförändrade över till begränsningsförordningen. För allmänna sammankomster och offentliga tillställningar innebar det att fler än åtta deltagare var fortsatt förbjudna, med några få undantag.
Covid-19-lagen är tänkt att gälla t.o.m. september och reglerar, lite slarvigt uttryckt, vilka verksamheter som regeringen har rätt att införa restriktioner för ur ett smittskyddsperspektiv. Däremot reglerar inte covid-19-lagen restriktionsgränserna, t.ex. maxantal personer. Detta regleras istället genom förordningar vilka uppdateras kontinuerligt.
Det senast förslaget på förordning som nyligen lämnades ut på remiss föreslår bland annat att för de evenemang som ingår i gruppen ”allmänna sammankomster och offentliga tillställningar” ska det tas hänsyn till om sammankomsten eller tillställningen anordnas (1) inomhus, (2) inomhus med sittande publik eller (3) utomhus.
Folkhälsomyndigheten har i sitt remissvar, till denna nya förordning, föreslagit att antalsgränserna ska regleras av tre olika smittlägen, som kortfattat kan beskrivas så här:
- Steg 1. Hård belastning på sjukvården
- Steg 2. Sjukvården i de flesta regioner har goda förutsättningar att klara av vård av covid-19 patienter samt övriga i behov av vård.
- Steg 3. Få patienter som är inlagda med covid-19 och få individer som är bekräftat smittade.
Vid en steg 1 nivå tillåts maximal 8 inomhus, 50 inomhus sittande samt 100 utomhus.
Vid en steg 2 nivå tillåts maximal 50 inomhus, 300 inomhus sittande samt 600 utomhus.
Vid en steg 3 nivå finns det inga begränsningar.
Detta är alltså inte beslutat ännu men är Folkhälsomyndighetens förslag, som också föreslår att den nya förordningen ska införas den 11 april.
För mässbranschen är det positivt att det förbereds för ett snabbt och gradvis öppnande så fort som smittläget tillåter det. Det är också positivt att förslaget delar in olika typer av evenemang efter dess möjligheter att genomföras på ett säkert sätt. Däremot finns det ett antal tveksamheter och oklarheter i förslaget som riskerar att påverka branschen negativt. Först och främst är det den föreslagna uppdelningen i tre olika grupper och framförallt gruppen ”Inomhus”.
De regelverk som hittills använts för att motverka smittspridning har fått stora inkonsekventa följder. Mässor har likställts med festivaler och fotbollsmatcher, men är istället mer lika köpcentrum som tillåtits vara öppna. Till skillnad mot till exempel konserter och tävlingsmatcher, kännetecknas mässor av att:
- Alla besökare varken anländer eller lämnar samtidigt. Besöken görs vid olika tidpunkter och spritt på olika dagar.
- Besökarna sprids över en stor yta, istället för att allt fokus riktas mot en scen, en idrottsplan eller dylikt.
- Arrangörerna har stora möjligheter att styra besökarflöden, såväl via flera entréer, tidsintervall och antalsbegränsningar.
Det är därför riktigt att ta hänsyn till olika evenemangsformats möjligheter att arrangeras smittsäkert, men den föreslagna uppdelningen riskerar att ge en fortsatt snedvridning. Folkhälsomyndighetens remissvar visar också att mässornas grupptillhörighet innebär att mässorna troligtvis får lägre besökartak än vad man skulle fått om reglerna istället utgår ifrån mässornas specifika förutsättningar.
En betydligt bättre variant vore om mässor ej likställs med övriga typer av evenemang utan att det istället införs särskilda bestämmelser baserade på mässornas speciella förutsättningar. Dessutom att vid ett temporärt maxtak tydligt definiera att maxtaket avser individer som är på plats inom mässområdet samtidigt och inte totalantalet individer.
Min förhoppning är att myndigheterna lyssnar på mässbranschen och så fort smittläget tillåter det, inför en modell med ett dynamiskt antal tillåtna individer på plats samtidigt. Ett antal som grundas på anläggningens och evenemangets möjlighet att skapa säkra möten. Faller detta på plats så är jag övertygad om att vi till hösten kan arrangera mässor igen och att vi då ses säkert.
Av: Mikael Jansson
Om Mikael Jansson:
Mikael Janssonhar sedan 1980-talet arbetat med olika evenemang och deras utveckling. Både ur ett arrangörs- och ett deltagarperspektiv. I sin verksamhet som CEO för analys- och utbildningsföretaget Fairlink, har han varit med och analyserat många av de största svenska evenemangen och utbildat tusentals utställare. Mikael är en flitigt anlitad föreläsare och har dessutom skrivit flera böcker i ämnet. Bland böckerna kan särskilt nämnas Att tända en Supernova som handlar om att skapa Superevenemang samt boken Mässguru som är en handbok för utställare. Mässguru har översatts till många olika språk och sålts i över 50 000 exemplar, vilket gjort den till världens mest sålda mässbok. Sedan 2020 sitter Mikael även med i regeringens publikråd som förbereder evenemangens återstart efter pandemin samt diskuterar riktlinjer tillsammans med Folkhälsomyndigheten.
