KORTA FAKTA STOCHOLMSMÄSSAN
Stockholmsmässan Nordens största mäss- och kongressanläggning med 70 000 kvm utställningsyta inomhus, 76 konferensrum, 4 000 parkeringsplatser utomhus och i garage.
(mässan har sedan invigningen byggs ut vid flertal tillfällen, senast år 2009)
1942 Bröderna Claeson startar första mässverksamheten i Stockholm. Första mässan anordnades i Kungliga tennishallen vid Storängsbotten. Den döptes till S:t Eriks-Mässan efter Stockholms skyddshelgon
1964 tog Stockholms stad och Stockholms Handelskammare över som ägare.
1966 -1970 Byggdes nya mässhallar i Älvsjö.
1971 Invigdes anläggning, den hette fortfarande S:t Eriks-Mässan men kallades av stockholmarna för Älvsjömässan.
1976 bytte mässan namn från S:t Eriks-Mässan till Stockholmsmässan.
2006 invigdes Scandic Talk Hotel med 19 våningar, 248 rum och sviter, ligger i direkt anslutning till mässan.
2021 Stockholms Stad köper Handelskammarens andel och blir ensam ägare.
– Mässan bör drivas av en privat ägare från näringslivet, säger han. Det är hård konkurrens på den globala marknaden. De lagkrav som nu styr vår verksamhet när kommunen är ensam ägare begränsar oss, samtidigt som det inte är någon kommunal kärnverksamhet.
– Genom att bli del av ett större branschföretag kan det ge oss större muskler till försäljning och marknadsföring på den internationella marknaden och underlätta digitaliseringen av verksamheten.
Under pandemin blev Stockholms Stad ensam ägare av Stockholmsmässan. Innan dess ägde Handelskammaren under många år häften av verksamheten. När staden tog över var det tvunget att på kort tid anpassa mässverksamheten efter det regelverk som styr kommunala verksamheter. Exempelvis krav på offentlighet, arkivering och lagen om offentlig upphandling som till 100 procent måste följas.
– Det är kloka lagkrav som fungerar utmärkt inom kommunal förvaltning men inte för oss som är en affärsmässig vinstdrivande verksamhet. Jag brukar beskriva att det är som att försöka få in en fyrkantig kloss genom en rund öppning.
Anpassningen innebar bland annat att upphandlingar måste följa reglerna för offentlig upphandling, vilket innebär en omfattande process i flera steg. Exempelvis ska den kravställan som görs utformas efter särskilda kriterier den styr sedan vilka leverantörer som kan vara aktuella för ett uppdrag. I reglerna finns även stränga krav på likabehandling. De beslut som sedan fattas i val av leverantör kan inom en viss tidsram därefter överklagas av andra leverantörer som lämnat anbud.
– Då vi strikt måste följa reglerna gör det oss långsamma och det blir dyrt eftersom vi ofta måste ta in expertkompetens då offentlig upphandling är en komplex process. Det här saktar ned och begränsar oss i att kunna nå de affärsmässigt bästa avtalen, eftersom den aspekten inte finns i offentlig upphandling. Det gör i sin tur att vi inte hamnar i nivå med de verksamheter vi konkurrerar med.
Men trots utmaningarna med kommunalt ägarskap menar Christian Clemens att det var klokt av staden och det fanns inte heller någon annan lösning under pandemin.
– Redan då gjordes det klart att staden inte långsiktigt skulle äga hela verksamheten. Det var bara ett sätt att ta sig igenom den turbulenta perioden. Det var fantastiskt att ha staden som ägare under pandemin. Mässan kunde då exempelvis användas som sjukhus, apotekslager, paketterminal, padelarena, till filminspelningar och mycket annat. Men det var tyvärr inte tillräckligt för att täcka verksamhetens kostnader. När restriktionerna upphörde våren 2022 hade vi ett fantastiskt år. Tyvärr missade vi första kvartalet, eftersom restriktionerna fortsatte en bit in i 2022 och vi kunde öppna upp först i månadsskiftet mars/april, vilket minskade intäkterna.
Påståendet att Stockholmsmässan är en verksamhet som under många år kostat skattebetalarna pengar är felaktigt enligt Christian Clemens.
Historiskt sett har mässan genererat mer pengar än den har kostat. Vi betalar hyra för marken till Stockholms stad. Vi är inte subventionerade, vilket många anläggningar av den här typen är om man tittar på konkurrerande anläggningar. Vår verksamhet genererar också en turistekonomisk effekt i regionen. I år kommer vi exempelvis att vi ha över 90 event, vilket innebär över 800 000 besökare av vilka en stor del är hitresta. Det kan i sin tur generera cirka 3 miljarder i turistekonomisk omsättning för exempelvis hotell- restaurang-, butiks- och taxinäringen.
En del av det som väckt oro i branschen är beskedet från stadens politiker att det finns planer på att riva mässanläggningen i Älvsjö för att bygga bostäder.
– Tittar man hur det ser ut globalt när det gäller var stora mässanläggningar är placerade är det antagligen rätt och klokt beslut, säger Christian Clemens. En mässa behöver inte ligga på attraktiv bostadsmark. En utmaning blir att hitta alternativ för var ska verksamheten istället ska bedrivas, där den kan utvecklas i ett konkurrenskraftigt område och få synergier med annan verksamhet. Men det är något som måste lösas i dialog med en köpare av verksamheten.
Stockholmsmässan står alltså inför en spännande men utmanande period med förändringar och framtiden är än så länge oviss. Även om Christian Clemens ser positivt på försäljningen av Stockholmsmässan och en eventuell flytt från Älvsjö uttrycker han en viss oro över tidsaspekten.
– Vad vi vet just nu så kan vi vara kvar i Älvsjö i fem år till. Det är tyvärr ett väldigt kort tidsperspektiv eftersom i kongressvärlden bokas de stora kongresserna flera år i förväg. Stora internationella kongresser gör vanligtvis även besök på plats innan de bokar en stor anläggning. Det innebär att då vi konkurrerar med andra kongressanläggningar i andra städer, i andra länder har vi här i Stockholm inget att visa upp utanför den här fem-årsperioden. Detta blir något som både är viktigt och ganska bråttom att lösa med en ny ägare av verksamheten
Några av de alternativ som nämnts i media som alternativ är att flytta Stockholmsmässan till Kista eller Arlanda där det redan idag finns liknande verksamhet i mindre skala.
– Jag vill inte föregå säljprocessen, men visst ett tänkbart alternativ med det korta tidsperspektivet på fem år, som jag ser det, kan vara att bygga ut mässan vid Arlanda, säger Christian. Det som krävs är att det byggs en anläggning som är rejält mycket större än det som planeras idag och att det går att få en pendeltågsförbindelse anläggningen. Inget är olösligt men ska vi hitta ett alternativ om fem år, med det korta tidsperspektivet, då behöver man börja bygga ganska snart. Troligast skulle en större anläggning vid Arlanda vara ett alternativ mer mot delar av kongress än mot mässmarknaden.
Av: Karin Urbina Rutström