Grand Hotel Saltsjöbadens vd Katarina Romell.Allt ledarskap börjar med att leda sig själv. Det kan närmast beskrivas som en dogm för Grand Hotel Saltsjöbadens vd Katarina Romell. Med en framgångsrik hotellkarriär i bagaget lämnade hon i vintras vd-skapet för maken Melker Anderssons restauranger, f12-gruppen. För att sedan återvända till sin nygamla arbetsplats Grand Hotel Saltsjöbaden, där hon varit hotelldirektör från 1996 fram till att familjen Wallenberg sålde hotellet år 2000.
– För att kunna leda andra måste du börja med din egen utveckling. Du måste bli medveten om dina starka såväl som svaga sidor, och våga landa i dem. Därför har jag satt hela ledningsgruppen på Grand Hotel Saltsjöbaden i terapi, förklarar Katarina.
Terapi menar Katarina skapar lönsamhet – och inte minst tillit inom gruppen. Att det faktiskt fungerar vet nämligen Katarina. För hon gjorde samma sak när hon tillträdde som vd på Vår Gård i Saltsjöbaden 2006. Resultatet? Omsättningen fördubblades från 30 till 60 miljoner kronor.
“Först tänkte jag nej, men sedan fick jag feeling”
Under sina år som förändringsledare har Katarina använt sig av flera nycklar för att lyckas med arbetet. Att väldigt noga lyssna på vad som är ditt egentliga uppdrag, menar hon, är inte bara ett mycket viktigt steg utan även något som ägarna inte alltid har klart för sig från början.
Att ha en bra kommunikation till både ägare, anställda och kunder är ett annat. Och kanske den mest grundläggande nyckeln av alla – man måste ha lusten, annars är det lika bra att tacka nej.
– När de ringde upp mig från Grand Hotel Saltsjöbaden och frågade om jag var intresserad av vd-jobbet, så tänkte jag först nej, jag har ju faktiskt redan varit där för 20 år sedan. Men sedan så åkte jag ut och fick feeling – jag gick igång på den jättestora utmaningen som hotellet har framför sig, säger Katarina.
Vad består utmaningen av?
– Tack vare hotellets nya ägare står vi inför utmaningen att skapa Sveriges bästa mötesplats – såväl för weekend- som konferensgäster. Och i det ingår det även att vi ska renovera hela hotellet, vilket omfattar 137 hotellrum, en restaurang, tio konferensrum, festvåning, pool och spa, fortsätter Katarina i samma stund som hon avbryts av ett mullrande ljud. Det arbetas på hotellets fasad i bakgrunden.
Katarina liknar gärna Grand Hotel Saltsjöbaden vid Törnrosa, och en plats där drömmar förverkligas. Hotellet har en historia som badhotell och mötesplats där stora händelser ägt rum genom tiderna. Bland annat var hotellet platsen där det historiska Saltsjöbadsavtalet undertecknades 1938, ett av de äldsta avtalen som gäller även i dag.
– Visionen är att Grand Hotel Saltsjöbaden ska återta sin position som ett fantastiskt hotell. Detta genom att vi ska väcka det gamla hotellet till liv, men på ett modernt sätt. Det handlar om att gräva där vi står.
För mig har hotellet en mycket bra grund för att fortsätta vara den där fantastiska mötesplatsen där man både tillbringar weekends och har möten som faktiskt stimulerar, tack vare den sagolika miljön som omger oss. Det sistnämnda ska man inte underskatta för att kunna fatta bättre beslut, säger Katarina.
Utmaningar gör branschen intressant
Är det annorlunda att vara ledare inom hotell- och konferensbranschen än andra branscher? Ja, det är det enligt Katarina. Hon tror att det är svårare. Varje hotell är som en egen liten värld med olika arbeten på olika nivåer och där många språk, nationaliteter och kulturer samlas under ett och samma tak.
– Städerskan kan vara från Peru och vd:n från Piteå. Att som ledare kunna kommunicera med alla medarbetare kräver ett högt EQ och ett brett spektra av kommunikationsförmåga. Men det är också det som gör den här branschen så intressant, säger Katarina.
Om du blickar in i framtiden, vilka utmaningar tror du hotell- och konferensbranschen står inför?
– Även om vi förmodligen går mot en lågkonjunktur så tror jag att privatresandet kommer öka. Hela mötesmarknaden är dock mycket känslig för konjunktur och således kan konferenserna komma att minska – kanske sover man över en natt istället för flera, säger Katarina och fortsätter:
– Men lågkonjunktur eller inte, jag tror aldrig att vi kommer vilja sluta mötas! Även om det pratas mycket om att virtuella möten ska ta över det fysiska, så finns ett grundläggande behov av att mötas i verkligheten. Det verkliga mötet ger en känsla som man aldrig kan få via videosamtal eller telefonen, avslutar Katarina.
