Karin Hägglund är föreläsaren, elitidrottaren och processledaren som brinner för ny forskning och att möta människor. När hon var 18 år klev hon för första gången in i en karatedojo, tio år senare vann hon SM-guld och är i dag femfaldig svensk mästarinna och trefaldig nordisk mästarinna i karate. Hon har även tävlat i EM och VM för Sverige.
Hösten 2013 avslutade Karin sin elitidrottskarriär på grund av en livskris. Ett år senare kom Karin tillbaka till idrotten och blev den första kvinnliga landslagsledaren i Svenska Karateförbundet inom grenen kata. Hon har även en masterexamen inom folkhälsovetenskap från Karolinska Institutet, och har under sin elitkarriär arbetat som strateg och process- och projektledare inom folkhälsofrågor.
Drömmen om att tala
Det var för snart ett år sedan som Karin bestämde sig för att bli föreläsare, då många människor i hennes omgivning uppmuntrat henne att tala om hennes liv.
– Jag tycker att det är roligt att prata inför människor. Mitt huvudområde är: Våga möta dina känslor. Jag blandar inspiration med forskning om hur man möter sina känslor på bästa sätt. Jag använder mig av historier från mitt eget liv.
I dag är Karin ansluten till 100/oktan, Sveriges talare och Kvinnliga talare. Hon har arbetat i branschen i snart ett halvår och mixar vardagen med att även träna unga aktiva inom karate i Stockholm.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
– Jag går till min hyrda kontorsplats, förbereder föreläsningar och uppdaterar mig om den senaste forskningen. En vanlig dag kan även vara att åka iväg supertidigt, hålla i ett träningspass och sedan föreläsa. Jag gillar den kombinationen.
Hur skulle du beskriva dig själv som person?
– Jag är ganska envis och målinriktad. Jag försöker ofta söka utmaningar och gå utanför min bekvämlighetszon. Sedan är jag disciplinerad, vilket gör att jag orkar hålla ut de dagar som inte är lika roliga. Men grundläggande för mig är att våga följa och satsa på de saker jag känner passion för i livet.
Var finner du ny inspiration?
– Jag läser mycket skönlitteratur, filosofi och ny forskning samt blir inspirerad av folk runt om kring mig. Jag går också på föreläsningar och mingel.
Kan du beskriva din resa mot talarscenen?
– Jag tänker ganska mycket som jag gjorde när jag tränade på elitnivå. Att lära mig nya saker med öppet sinne, be om hjälp och våga vara en nybörjare. Man måste våga lägga tid på det man verkligen vill. Att förbereda manus, träna, filma och sedan utvärdera för att bli bättre. Jag tror också att det är viktigt att sätta upp delmål, för att kunna bocka av saker under resans gång. När jag bestämde mig för att bli föreläsare smög jag igång med att föreläsa i små grupper för folk jag känner, säger Karin Hägglund och fortsätter:
– Nyligen föreläste jag för över 100 personer. Det skulle jag inte känt mig bekväm att göra för ett år sedan. Därför är det viktigt att sätta upp delmål och be om hjälp. Själv bad jag Johnny Sundin om hjälp för utvärdering och feedback.
Vilka är de största utmaningarna med talaryrket?
– Att man gör allt själv, från innehåll, upplägg till hur man ska använda sitt kroppsspråk. Utmaningen är att inse att allt hänger på mig själv. Sedan är det en utmaning att nå en publik i en värld fylld av jättemånga duktiga talare.
Var ser du dig själv om fem år?
– Förhoppningsvis har jag utvecklat fler föreläsningar och föreläser mer, samtidigt som jag fortfarande arbetar med hälsoforskning.
