Framtidens arbete beskrivs ofta i termer av AI, automation och digitalisering. Och visst, mycket av det förändrar redan hur vi jobbar. Men för P-O väcker utvecklingen en annan, viktigare fråga: när allt som kan digitaliseras också kommer att digitaliseras, vad är det då som faktiskt blir kvar?
Svaret är, enligt honom, ganska enkelt.
“Det är människor som skapar relationer, förtroende, innovation, problemlösning och engagemang”, säger P-O.
Det är också där hans perspektiv blir så intressant. Medan många organisationer fortsätter att investera i system, processer och teknik, pekar han på att den verkliga effekten fortfarande avgörs av människorna som ska använda systemen, fatta besluten och bära kulturen i vardagen.
P-O är även medgrundare till Lifehack Plus, där vi som experter i samverkan förenar ledarskap, affärsutveckling och hälsa för högpresterande ledare och team för att skapa lönsamma och attraktiva bolag.
Tekniken blir starkare, snabbare och mer tillgänglig. Men just därför blir det mänskliga ännu viktigare. När mer börjar se likadant ut blir det som inte går att kopiera plötsligt det mest värdefulla: vår förmåga att tänka klart, bygga relationer, skapa förtroende och fatta goda beslut.
Framtidens arbete kräver att vi slutar jobba emot hur människor fungerar
P-O återkommer flera gånger till samma grundinsikt: många organisationer är fortfarande riggade för ett arbetssätt som människor egentligen inte är byggda för.
Arbetsdagarna fylls av avbrott, notiser, mejl, chattar, möten och krav på ständig tillgänglighet. Resultatet blir ofta att människor gör mycket, men utan att riktigt komma ner på djupet. Dagen går i hög fart, men känslan efteråt är inte alltid att man fått rätt saker gjorda.
Han beskriver det som ett slags mellanläge där många fastnar. Man är upptagen, men inte nödvändigtvis effektiv. Aktiv, men inte alltid nöjd. Tillgänglig, men inte närvarande.
“Vi blir avbrutna ofta, ibland hela tiden, av mejl, chattar, möten, notiser och den där känslan av att alltid behöva vara tillgänglig”, säger P-O.
Det påverkar förstås produktiviteten, men inte bara den. När arbetsdagen ständigt drar vår uppmärksamhet i olika riktningar försämras också vår förmåga att tänka klart, vara kreativa, fatta bra beslut och möta andra människor med närvaro.
Här sätter P-O fingret på något som många ledare sannolikt känner igen. Det verkliga problemet är inte att distraktioner existerar. Problemet är att vi sällan designar vårt arbete utifrån hur vi faktiskt fungerar.
Kunskapsarbete är inte en sprint – det är en uthållighetssport
En av de mest träffsäkra bilderna han använder är att kunskapsarbete behöver förstås som en form av kognitiv uthållighetssport.
Vi arbetar idag med hjärnan som främsta verktyg. Vi analyserar, prioriterar, kommunicerar, löser problem och fattar beslut. Det må inte vara fysiskt tungt på samma sätt som kroppsarbete, men det är krävande på ett annat plan.
Därför menar P-O att vi behöver börja tänka mer som inom idrotten. Du kan gå upp i intensitet när det behövs, men du kan inte ligga på max hela dagen och tro att kvaliteten ska bestå.
“Prestation handlar inte om att hålla ett konstant högt tempo, det handlar om att skapa rätt rytm”, förklarar P-O.
Det där är viktigare än det låter. Många planerar sin dag utifrån kalendern, inte utifrån sin kapacitet. Möten hamnar ofta på de tider då hjärnan är som skarpast. Fokusblock splittras upp. Återhämtning skjuts på framtiden, som om den vore en bonus i stället för en förutsättning.
P-O menar att mycket skulle förändras om fler började skydda sina bästa fokusperioder och lägga det viktigaste arbetet där tankekraften faktiskt är som störst. För det är där värdet ofta skapas.
När energin inte räcker hjälper det inte att kalendern ser effektiv ut
I mötet med ledare, entreprenörer och team ser P-O tydliga mönster hos dem som fastnat i ett arbetssätt som inte håller över tid. Ett av de vanligaste är att allt börjar handla om nästa leverans, nästa beslut, nästa möte.
På ytan kan det se effektivt ut. Men i praktiken uppstår något annat. Uppmärksamheten hinner aldrig landa om mellan uppgifter, och en del av hjärnan blir kvar i det förra mötet när nästa redan startat.
P-O använder ett uttryck som fastnar: mental mjölksyra.
Det är hans sätt att beskriva det som händer när vi växlar för snabbt mellan uppgifter utan att riktigt stänga ner det förra. Effekten blir sämre närvaro, lägre kvalitet och beslut som inte blir så bra som de skulle kunna vara.
Därför föreslår han något så enkelt som en mental reset mellan möten: några minuter för att stänga ner det förra, skriva ner nästa steg, andas och kanske röra på sig lite.
Så börjar organisationer bygga ett mer mänskligt arbetssätt
För ledare och organisationer som vill skapa bättre beslut, starkare fokus och mer hållbar prestation är hans råd tydligt: börja se arbetsdagen som cykler, inte som ett enda långt flöde.
Vi har perioder där vi är bättre på fokus, perioder där vi är bättre på samarbete och perioder där vi behöver återhämtning för att kunna prestera igen. Det första steget är därför att förstå sin egen energi och börja anpassa arbetet efter den i den mån det går.
Det andra är att bygga in återhämtning som en naturlig del av dagen. Och det tredje är kanske det mest avgörande: att börja se de mjuka värdena som hårda värden.
“De mjuka värdena står inte i motsats till affären, de är själva affärsnyttan”,
säger P-O.
När vi på Mindley lämnade samtalet med P-O blev en sak tydlig: framtidens arbete blir inte mer mänskligt av sig självt. Det kräver medvetna val. Men för de organisationer som vågar bygga arbete i linje med hur människor faktiskt fungerar finns också en enorm potential – för fokus, för välmående och för affären.
Nyfiken på hur vi kan hjälpa er?
Vi matchar er med rätt föreläsare eller workshopledare – utifrån just era mål och utmaningar.
FAQ
Vad menar P-O med att framtidens arbete är mänskligt?
Han menar att när teknik och system blir mer tillgängliga för alla blir det mänskliga mer avgörande – som relationer, förtroende, kreativitet, ledarskap och förmågan att tänka klart.
Varför fungerar inte dagens arbetsliv alltid för kunskapsarbete?
För att många arbetar i högt tempo med ständiga avbrott, utan att arbetsdagen är anpassad efter hur hjärnan faktiskt fungerar. Det gör det svårare att fokusera, återhämta sig och fatta bra beslut.
Vad betyder det att kunskapsarbete är en kognitiv uthållighetssport?
Det betyder att prestation i kunskapsarbete behöver byggas genom rätt rytm mellan fokus, intensitet och återhämtning – inte genom att ligga på max hela dagen.
Vad kan ledare göra konkret för att skapa mer hållbar prestation?
De kan börja förstå sin egen energi, skydda fokusperioder, bygga in återhämtning i arbetsdagen och se välmående som en strategisk fråga, inte som något vid sidan av affären.
