Om AI, kreativitet och vad en bra idé egentligen är värd.
Det har aldrig varit enklare att få fram tjugo idéer. Frågan är om vi samtidigt har blivit bättre på att förstå vilken av dem som faktiskt spelar roll.

Efter fyra krönikor om Almedalsveckan avrundar mingel- och nätverksexperten Anneli Egestam sin serie. Hon har skrivit om resan till Visby, mötena och möjligheterna längs vägen – och avslutar nu med det kanske viktigaste av allt: vad som händer när veckan är över. För de verkligt värdefulla affärerna och relationerna avgörs sällan under själva Almedalsveckan, utan i hur vi väljer att följa upp den.

Vad blir den verkliga konkurrensfördelen när AI kan göra allt mer av det som tidigare krävde specialistkompetens? I sin senaste krönika resonerar Niclas Rahm om varför kreativitet, originalitet och modet att tänka nytt håller på att bli affärsvärldens mest värdefulla resurser.

De senaste veckorna har vi befunnit oss mitt i en rekryteringsprocess. Vi söker både projektledare och monterbyggare, två roller som på olika sätt behövs för att få vardagen att fungera i ett företag som Sture. Det har varit en intressant resa, inte minst därför att utfallet blivit så tydligt.

När AI kan skapa innehåll på sekunder räcker det inte längre att samla människor kring en scen, några föreläsningar och ett konferensprogram. För att motivera det fysiska mötet krävs något mer. Gunnar Söderberg menar att eventbranschen står inför ett avgörande skifte – från informationsförmedling till upplevelsedesign.

Almedalsveckan är fullt av möjligheter. Varje timme pågår flera parallella event och konkurrensen om människors tid, uppmärksamhet och engagemang är stenhård. Samtidigt längtar många efter det där som inte alltid ryms i programpunkterna: de genuina mötena, samtalen som leder vidare och kontakterna som faktiskt betyder något.

Många fokuserar på seminarierna, minglen och mötena som väntar i Visby. Men enligt mingelproffset och nätverksexperten Anneli Egestam kan några av Almedalsveckans viktigaste kontakter uppstå redan på vägen dit. Här delar hon med sig av sina bästa råd för att skapa värdefulla möten och bygga relationer som håller långt efter att veckan är över.

Ett inspirerande event kan tända gnistan – men det är sällan där verklig förändring sker. Ändå fortsätter organisationer att investera i stora, enstaka tillfällen med förhoppningen att beteenden ska förändras över en natt. I den här krönikan ifrågasätter Anna Mourou en av eventbranschens mest seglivade sanningar – och pekar på varför verklig effekt kräver något helt annat än en stark upplevelse på scen.

Vi pratar ofta om kultur som något vi kan planera, paketera och leverera – som en konferens, en kickoff eller ett varumärkesbudskap. Men sanningen är mer obekväm än så. Kultur uppstår inte i de stora produktionerna vi beställer, utan i de små, mänskliga ögonblicken vi möjliggör. I den här krönikan skriver Sally Asp, Byråchef BANG Agency om varför branschens viktigaste uppgift kanske inte är att skapa kultur – utan att ge den utrymme att växa.

SXSW pågår just nu i Austin, och även om jag inte är på plats följer jag det intensivt genom talks online, poddar, rapportering, bloggar och samtal med människor som är där. Det räcker för att se det som kanske är mest intressant just nu: att samtalet om brand experience håller på att mogna. Från att handla om synlighet och spektakel till att i allt högre grad handla om relevans, relation och verklig betydelse.

Spontant på scenen, efter att även jag ställt en fråga till publiken, säger jag åt dem att applådera om de håller med i stället för att räcka upp handen. Det händer något i salen. Det blir roligare, mer engagerat och jag tänker på det när jag går av scenen. På vägen hem råkar jag lyssna på en podd om rollen som MC (master of ceremony) inom standup och i mitt huvud jämför jag det med dagens moderator. Den har gjort ett bra jobb, men applåden jag gjorde var ett trick jag har med mig från att ha jobbat med standup.

Under ISE 2026 i Barcelona uppstod ett ovanligt ögonblick i en annars mansdominerad bransch: sex nordiska kvinnliga ledare inom AV möttes mitt i mässvimlet och väckte stor uppmärksamhet. Samtidigt pekar deras spaningar ut riktningen för mötes- och arbetsplats­tekniken – där AI, cybersäkerhet, hållbarhet och osynlig teknik nu snabbt förändrar hur vi designar framtidens möten och arbetsmiljöer.

I denna krönika reflekterar Richard Farman och Niclas Rahm från LIWLIG Sverige över varför just mellanrummet är platsen där kreativitet, kultur och mening uppstår – och varför det är här framtidens vinnare kommer att formas.

Mässorna drar äntligen igång igen efter en tids välbehövlig ledighet! Fysiska möten är som bekant både det dyraste men mest effektiva sättet att knyta nya affärskontakter och bygga relation. Och definitivt den roligaste, om du frågar mig! Men det finns fallgropar. Hur kan du vända dessa till att bli dina främsta framgångsfaktorer såsom utställare? Den här krönikan fokusera på mässan i skarpt läge, när vi möts face-to-face.

Konferensen som en gång satte Austin på kartan har landat i Europa och levererar mer än bara buzzwords. LIWLIGs Niclas Rahm reste till SXSW London med en öppen fråga och kom hem med något ännu viktigare: en känsla.

Under IMEX Frankfurt 2025 var tonen tydlig i de större trendspaningarna: Mötes- och eventbranschen i EMEA står inför både förändring och osäkerhet. Mellan ekonomiska utmaningar, teknologisk utveckling och geopolitisk oro är branschens aktörer försiktigt optimistiska – men framtiden kräver kreativitet, anpassningsförmåga och ett förnyat fokus på mänskliga möten.

2025 markerar ett skifte i hur företag ser på sina event. De är inte längre ett sidospår i marknadsplanen – utan en strategisk hörnsten i affärsutvecklingen. Nya krav från deltagare, teknisk utveckling och skärpta regelverk formar en bransch i förändring.

När tiderna blir tuffa och lågkonjunkturen knackar på dörren, är det ofta marknads- och eventbudgetar som står först på tur för nedskärningar. Det kan kännas logiskt, events är ju trots allt inte “livsnödvändiga” — eller?

Vi minns inte det mesta vi hör eller ser. Men vi minns hur det fick oss att känna. Just där, i mötet mellan upplevelse och emotion, ligger kommunikationens kanske mest förbisedda potential. Ändå behandlas den ofta som en kul extragrej vid sidan av. Det är ett misstag vi inte har råd med.

Under mina år som både ledare och kommunikatör har jag gång på gång sett kraften i riktigt bra bilder. Oavsett om det handlar om porträtt, verksamhetsbilder eller ögonblicksbilder från ett event eller en teamaktivitet – så kan rätt bild verkligen fånga magin när människor interagerar. Därför tog jag ett samtal med fotografen Jenny Unnegård, som med över 25 års erfarenhet av både fotografering och kommunikation har sett branschen utvecklas från alla håll.

Har en kompis som hatar rollspel. Hon undviker hellre en utbildning än råkar ut för ett rollspel. Nyfiket har jag frågat, är det spelet eller hur det är upplagt? Det är intressant för mig som tar stor prestige i att designa sånt och göra det med en bra pedagogisk grund och gedigen speldesign. Men det är faktorn att ta en roll.

AI kan härma, men inte känna – och just där ligger den avgörande skillnaden. Retorik och kommunikation handlar om nyanser, känslor och samspel, något tekniken aldrig helt kan ersätta. Retorik- och röstexpert Per Furumo reflekterar över AI:s begränsningar och vad det betyder för mänsklig interaktion.

Svedea genomförde i september 2024 en mycket lyckad kickoff på Södra Berget i Sundsvall för sina 240 medarbetare. Vår gästskribent Annsi Krol berättar här om hur det lyckade event genomfördes.

Är du någonsin på en middag där det första som händer är att någon frågar: ”Vad jobbar du med?” Det är en oskyldig fråga på ytan, men bakom den ligger en samhällsnorm som kopplar din identitet till din produktivitet. Vi är våra jobb, våra titlar, våra leveranser. Och det är kanske därför vi känner oss så hotade av AI.

I Norden har vi en radar för det fejkade. Vi ser rakt igenom tomma löften och kampanjer som bara försöker låta stora. Vi värdesätter det äkta, det ärliga, det som verkligen träffar oss och känns. Och just där, i det där som “känns”, bor svaret på vad som krävs för att skapa relevans idag: att förstå kultur på riktigt.

Sponsrings- och eventbranschen i Sverige står inför ett unikt läge, ett ”window of opportunity” som kan förändra spelplanen för lång tid framöver, skriver Cecilia Perlind, VD SES i denna krönika.

Att introducera en föreläsare på ett sätt som engagerar och inspirerar kan vara en utmaning. I denna krönika delar Antoni Lacinai sig av hur en motvindsintroduktion kan döda allt, och hur en bra introduktion ökar eventets kvalitet och energi.

I denna krönika lyfter Anna Mourou, erfaren producent inom eventbranschen, varför eventproffs behövs i en tid där många tror att ”alla kan göra event”. Det handlar inte bara om bra mat och coola venues, utan om att skapa upplevelser som väcker känslor och förändrar beteenden.

Niclas Rahm reflekterar över vad vi faktiskt lärde oss från SXSW, Cannes Lions och de senaste eventtrenderna i denna krönika. I en värld där tekniken alltmer kopplas till mänskliga känslor och varumärken blir en del av vår identitet, utmanas vi att tänka om kring upplevelser och konsumentrelationer. Vad betyder detta för framtidens varumärken, och hur anpassar vi oss till det nya landskapet?

När man tänker på Snoop Dogg är det kanske inte OS som först dyker upp i tankarna. Men under Paris 2024 har den ikoniska rapparen visat att han är mycket mer än bara en legend inom hiphopen – han är en global influencer med förmågan att nå över kulturella och geografiska gränser på ett sätt som få andra kan.