Upplevelsen i centrum
Jag var på en mässa, den såg ut som en mässa… helt okej, men upplägget var som det var när jag var på mässa första gången. Mina tidigaste minnen är nog hundutställningar på Älvsjömässan på 80-talet.
Företaget hade en konferens, den var som en konferens… helt okej. Men upplägget är som det var när jag började jobba. Lite intern information. En inspirationsföreläsare. Något kul där de tävlade mot varandra. Och underhållning till middagen. Dagen efter var det lite punkter som de anställda halvsov sig igenom.
Dags att steppa upp?
Ofta kan jag krasst tänka att det som fungerar, rör man inte. Hur frustrerad jag som upplevelsedesigner än varit över att uppläggen känns uråldriga, har jag köpt att kunden inte velat investera tid och pengar i att pröva att utveckla sina möten. Jag hör hur personer levt i mer än tjugo år på att berätta hur man håller bättre möten, utan att det känns som att något har ändrats.
Men hur stort AI har blivit tror jag ändrar allt. Efter att vi fått mer hybrida jobb, exploderat i digitala möten och nu kan leja bort mycket till AI som är ännu ett digitalt verktyg – så måste vi göra mer när vi möts.
Och lösningen på det är ett skifte i designen. Att inte prata innehåll först, utan upplevelse.
Nu kanske du vill hävda att vi har pratat upplevelse länge, och några har gjort det. Några få pionjärer har pratat om mötets dramaturgi, om att öka interaktiviteten och hur man skapar minnen. Men mycket snack och lite verkstad. Det har landat i att mässor är en bunt montrar och lite föreläsare i ett hörn. Konferenser är interninfo, inspirationspunkt, någon tävling och underhållning.
Tänk om mässan istället var ett stort spel. Det fanns en tanke kring hur man rörde sig genom den. Det var kanske färre montrar, men varje monter var en upplevelse i sig. Det skvallrades om vilken som var roligast, och någon hade hittat den “hemliga montern”. Dessutom fanns det några få punkter som samlade alla – föreläsningen ingen ville missa. Och ett mingel med en design som faktiskt gav varma leads.
Eller konferensen var en upplevelse designad från början till slut, och informationspunkterna var ett mejl innan. Den som hade läst mejlet, på den tid som fanns i kalendern innan konferensen, hade en fördel i tre av momenten. Hela konferensen hade en ram. Det som tidigare var en fristående inspirationsföreläsning fick en reflektion, och i slutet gav det en effekt i vardagen.
Av: Gunnar Söderberg
Gunnar Söderberg är föreläsare och upplevelsedesigner som hjälper organisationer att skapa möten som faktiskt förändrar beteenden.

Gunnar Söderberg




