Du är med på vår listan över de 100 mest populära föreläsarna i Sverige – hur känns det?
– Först tänkte jag att min kompis skojade, som berättade detta för mig. Men sedan insåg jag att det var sant och jag blev riktigt stolt över mig själv. Det var en lista som jag inte ens visste fanns, och nu är jag med där. Jag är så tacksam över att lilla jag får vara med på samma lista som de stora i branschen. Samtidigt är det ett bevis på att jag gör något som min publik tycker är bra.
Varför tror du att du hamnat på topplistan?
– Jag tror att den största anledningen till att jag hamnat på topplistan är min erfarenhet från vad jag fått genomleva när jag och min familj kom till Sverige. Vi levde i utanförskap och fick utstå rasism på grund av missförstånd. Då, när jag var vilse i livet, hade jag önskat att jag fått möjlighet att lyssna på en ung invandrare. När jag föreläser försöker jag vara transparent i svåra frågor där många inte vågar uttala sig. Det skapar i sin tur större förståelse bland svenskar, om hur det är att fly till ett annat land.
Hur kommer det sig att du valde att arbeta som föreläsare?
– Det var inget jag tänkt göra från början. Tidigare arbetade jag med ungdomar, som jag hjälpte genom att berätta om mitt liv som ung, med destruktiva tankar och spelmissbruk. Sedan började jag predika i kyrkor runt om i Sverige, eftersom jag läst teologi. Genom detta blev jag bekant med Torkild Sköld, som hjälpte mig in i talarbranschen.
Hur länge har du arbetat som föreläsare?
– I drygt 2 år.
Kan du berätta om din bakgrund?
–Jag är född i Syrien och kom till Sverige när jag var 3-4 gammal. Jag vigde redan som ung mitt liv åt att hjälpa ungdomar som hamnat snett, och det har jag gjort från olika plattformar. Exempelvis har jag startat olika fotbollslag runt om i Sverige, hjälpt människor på flykt på Lesbos och föreläst om jämställdhet och sexualitet för nyanlända på asylboenden.
Vad är den största utmaningen med yrket?
– Att jag oftast är ensam i mitt arbete och på resande fot. Att stå på scen älskar jag, men att inte få sova i min säng sliter ganska mycket på mig, samt att jag inte kan spela fotboll kontinuerligt som jag gjort i 30 år. Genom talarföreningen NSA så har jag fått talarkollegor. Vi stöttar varandra och på så sätt har jag fått ett sammanhang.
– En utmaning är att många inte tar mitt yrkesval seriöst. I Mellanöstern anses detta inte vara ett yrke. Att utstå hån har i dag blivit en del av mitt bränsle, men ibland blir jag ledsen.
Har du något motto?
– Ett hej kan rädda ett liv. Detta blev mitt motto när jag arbetade som fältarbetare med ungdomar på gator och torg. Jag är en person som hälsar på alla jag får ögonkontakt med – det händer att folk kommer fram och tackar mig för att jag hälsat på dem tidigare när de varit i en svår situation.
Kan du berätta något vi inte visste om dig?
– Jag gick inte ut gymnasiet med fullständiga betyg, jag har 12 IG:n. I dag är skolorna en av mina största kunder!
Läs mer om vilka som kommit på 100-listan här.
