Nyligen satt jag tillsammans med en vd för ett medelstort företag och planerade en viktig medarbetardag. Han menade att vi den här gången istället för att vara så ”svenska” och komma fram till allting tillsammans, behövde vara mycket tydligare och prata klarspråk med medarbetarna.
Jag svarade att eftersom han och övriga i ledningen hade full koll på vad som behövde göras, så borde vi undvika idégenererande interaktivitet. Men eftersom han ville få medarbetarna att förstå och tro på honom, och dessutom snabbt genomföra förändringarna, så skulle retorisk interaktivitet och undersökande interaktivitet kunna spela en avgörande roll för resultatet.
Jag ser minst tre olika anledningar till att använda interaktivitet. Vilken eller vilka man väljer, beror naturligtvis på konferensens syfte och mål. Det tre sätten är: Retorisk Interaktivitet, Undersökande Interaktivitet och Idégenererande Interaktivitet
Retorisk Interaktivitet
Retorisk Interaktivitet handlar om att på ett effektivt och roligt sätt öka förståelse, engagemang och inlärning hos målgruppen. När deltagarna på ett evenemang själva får svara på olika frågor, så går insikter in och accepteras mycket effektivare, än om någon säger det till dem – hur tydligt detta än görs. Medarbetarna fick här till exempel arbeta med frågor kring vilka risker de såg om de inte skulle genomföra en förändring. På så sätt etablerades effektivt en krismedvetenhet.
Undersökande Interaktivitet
Undersökande interaktivitet använde vi för att bättre förstå medarbetarnas kunskaper och verkliga förhållningssätt till de förändringar som vd:n ville genomföra. Här är det naturligtvis helt avgörande att deltagarna på mötet vet att deras tankar och svar är anonyma. Man gör alltså inte detta genom en handuppräckning och frågor i en aula. Det sista är kanske det mest effektiva sättet som finns för att lura sig själv som ledare att tro att alla medarbetare förstår och håller med.
Idégenererande Interaktivitet
Idégenererande interaktivitet var det som den här personen tänkte på när vi först pratade om interaktivitet och medskapande. Det används klassiskt för att ta del av målgruppens erfarenheter kring hur något kan lösas på bästa sätt. Det är också viktigt att deltagarna gillar idéerna för att de ska bli verklighet – då är det onekligen en fördel att de kommer från individerna själva.
Medbestämmande inte alltid nödvändigt
Att ”komma fram till allting tillsammans” är inte alltid nödvändigt eller önskvärt. Det går i många fall utmärkt att undvika den ”svenska modellen” av medbestämmande. Men vill man kommunicera effektivt och lyckas med förändringar så bidrar ett medskapande mötesformat effektivt till ökade kunskaper och insikter både hos medarbetare och chefer, arrangörer och deltagare.
Av: Tommy Brotte
Tommy Brotte återkommande gästskribent på Eventeffect. Hans specialområde är Interaktiva möten.
