Sverige är inte bara landet lagom. Det är också landet där vi, med förkärlek för struktur och ordning, lyckas anordna några av de mest ambitiösa – och svindlande dyra – evenemangen i Europa. Musik, sport, kungligheter, politik – vi säger aldrig nej till en fest. Men varje ljussättning, varje scen, varje eskortbil och varje artist rider in på en nota. Och den är inte liten.
Från schlager för hundratals miljoner till statschefer som kräver miljonskydd och polisövertid – här är några av Sveriges dyraste evenemang.
Melodifestivalen – 25–30 miljoner kronor för glitter, pyro och Arvingarna
Melodifestivalen är inte bara en tv-show. Det är en religion. Den fyller arenor, styr helgplaner och sätter eld i kommentarsfälten. Och den är… dyr. SVT:s produktion landar på runt 25–30 miljoner kronor per år – och då pratar vi bara om själva showen.
Lägg till 1–2 miljoner kronor per stad som vill vara värd för en deltävling så tickar notan snabbt uppåt. Kommunerna tar det från sina budgetar, ibland i stället för att laga hål i vägen. SVT betalar sitt via public service-avgiften och lite spons. Biljettintäkterna? De hamnar hos produktionsbolaget.
Eurovision Song Contest – 225 miljoner kronor för tre minuter av Loreen
Att vinna Eurovision är roligt. Att få arrangera det är… dyrt. När Sverige var värd 2016 gick det loss på cirka 125 miljoner för själva tv-produktionen. Men det stannar inte där – Stockholm kastade in ytterligare 100 miljoner i potten för att fixa arenor, wifi, säkerhet, blinkande stadsfestivaler och annat livsnödvändigt.
Skattepengar? Javisst. Men turister kom, hotell fylldes och staden sålde in sig som Europas roligaste plats för en vecka. Värt det? Det beror på vem du frågar. Men jo, det var rätt snyggt. Och dyrt.
Statsbesök – 20–30 miljoner för en snabb fika med Barack
När en utländsk statschef kommer på besök, som när Barack Obama svepte in i Stockholm 2013, då stannar staden. Och notan? Den drar iväg. Cirka 20–30 miljoner kronor i polisövertid, logistik, avspärrningar, eskorter, säkerhetsutrustning. För ett tvådagarsbesök.
Och nej, USA betalar inte en krona. Det gör vi. Med glädje? Nja. Men vi biter ihop och säger att det är bra för PR. Och visst är det något lite rörande med att städa upp hela stan för att en president ska få äta lax och nicka artigt i Stadshuset.
Kungliga evenemang – 44 miljoner kronor för ett sagobröllop
När kronprinsessan Victoria gifte sig 2010 var det inte bara ett bröllop. Det var ett nationellt spektakel. Och det gick på cirka 44 miljoner kronor. Kungafamiljen betalade en del själva, men stora delar täcktes av statliga anslag, extra pengar till hovet, säkerhetskostnader och kommunens evenemang.
Och ärligt – det var ju vackert. Häst och vagn, vinkande människor, salutkanoner. Det fanns till och med de som grät framför tv:n. Priset? Helt i nivå med ett mindre sjukhusbygge. Men vi fick ett ögonblick av nationell enighet och spetsgardiner.
Gothia Cup – 150 miljoner kronor (och inte en krona i skuld)
Gothia Cup i Göteborg är världens största ungdomsturnering i fotboll. Och den är ett under av logistik. Tänk dig tusentals tonåringar som ska bo, äta, spela, transporteras och invigas på Ullevi. Det kostar runt 150 miljoner kronor om året.
Men här kommer det vackra: Gothia Cup är i princip självförsörjande. Deltagaravgifter och sponsorer (hej SKF!) står för kalaset. Göteborg hjälper till lite i kulisserna, men inga jättesummor. Och turisterna älskar det. Här pratar vi evenemang som faktiskt går runt – utan att någon behöver låna pengar eller sälja sin själ till en riskkapitalfond.
Festivaler – det privata nöjesfältet med höga insatser
Way Out West, Summerburst, Lollapalooza – Sveriges festivaler är inte små picknickar. Det handlar om miljontals kronor i produktion, artistgager, teknik, säkerhet och bajamajor. Men till skillnad från Eurovision är det inte skattebetalaren som står för fiolerna.
Arrangörerna får in pengar från biljetter och sponsorer, men lever med ekonomiska marginaler som ofta är både väderkänsliga som publikberoende. För att kunna boka stora internationella akter, investera i ny teknik eller bygga upp infrastruktur inför evenemanget väljer många arrangörer också att låna pengar. Inte som en sista utväg, utan som ett strategiskt beslut. Ett väl genomräknat lån kan vara hela skillnaden mellan ett evenemang som bara överlever och ett som verkligen blomstrar. Under pandemin var lån avgörande för att hålla liv i branschen.
Så, vem står för notan?
Evenemang i Sverige kan kosta från några miljoner till ett par hundra miljoner kronor. Offentliga evenemang betalas ofta av skattepengar – ibland med tveksamt underlag, ibland med förväntad PR-vinst. Privata arrangemang finansieras av biljetter, sponsorer – och ibland, ja, genom att låna pengar.
Men oavsett vem som betalar så får vi glittrande kvällar, folkfester och TV-sändningar som för en stund får oss att glömma att tunnelbanan är försenad eller att elstödet aldrig kom.
