När jag blickar framåt mot 2026 känner jag en enorm lättnad. För om trendkartan stämmer – och det tror jag att den gör – så är vi äntligen på väg att begrava den ängsliga perfektionismen.
Låt oss backa bandet lite. Minns ni 2025? Året då allt skulle vara ”Liquid Metal” och Y2K-futuristiskt? Det var året då vi dränkte våra eventlokaler i silver, krom, spegelbollar och kalla, digitala ytor. Det var snyggt, absolut. Det signalerade framtidstro och tech-optimism. Men det var också… kallt. Det var ytor man ville fotografera, men inte nödvändigtvis röra vid.
2026 blir året då pendeln slår tillbaka. Hårt.
Vi lämnar den kalla ”rymdåldern” och landar mjukt nere i myllan igen. Det kommande året handlar inte om hur det ser ut genom en kameralins, utan hur det känns mot fingertopparna. Här är min spaning på de tre strömningar som kommer definiera våra rum och möten framöver.
- Från beige till ”Bold” – en visuell revolution
Det första som ryker är den ängsliga minimalismen. Den skandinaviska ”ljust och fräscht”-estetiken har tjänat oss väl, men nu hungrar vi efter dopamin. När vi tittar på trenderna för dekor 2026, det är färgexplosioner, det är 70-talsnostalgi och det är former som vågar ta plats.
Vi kallar det Dopamine Decor. Det handlar om att skapa miljöer som gör dig glad ända in i märgen. Men det stannar inte vid ögat. I en tid då vi lever våra liv bakom skärmar, har vi utvecklat en enorm hunger efter det taktila. Vi vill inte bara se, vi vill känna. 2026 års eventlokaler är klädda i sammet, grov keramik, rå sten och mjuk mossa. Om din gäst inte omedvetet sträcker ut handen för att stryka över bordsduken eller vill känna på bordsdekoren, då har vi misslyckats med vårt uppdrag.
Det ska finnas en lekfullhet, nästan en barnslighet, i dekoren. Installationer som får gästen att dra på smilbanden snarare än att beundra den svala elegansen. Det handlar om att skapa rum som tillåter oss att sänka garden.
- Bio-design 2.0: Det taktila djupet
Om 2025 var krom, så är 2026 Mycelium. Det här är min personliga favorit. Vi nöjer oss inte längre med en växtvägg i foajén. Nu pratar vi Deep Nature.
Kunder efterfrågar material som känns levande. Glöm den trötta fikusen i hörnet. Bio-design 2.0 handlar om att låta naturen ta över. Vi ser redan idag installationer av torkade ängsblommor och mossa och under 2026 kommer vi se än mer miljövänliga och levande material som både är futuristiska och uråldriga på samma gång. Det ska kännas som att eventet har vuxit upp ur marken, inte som att det landat där med en lastbil.
Det finns en term för detta: Neuroestetik. Vi vet nu att våra hjärnor lugnas av fraktala mönster och naturliga material. I en värld där vi ständigt är uppkopplade, blir eventet en plats för ”analogue grounding”. Vi vill känna doften av torkat hö, ta på skrovlig bark och sitta på ull. Det är lyx 2026.
- Konsten att förädla: Radical Reuse
Den viktigaste trenden 2026 handlar dock inte om vad vi köper in, utan om vad vi låter bli att köpa. Vi ser en massiv rörelse bort från ”slit och släng-event”. Hållbarhet är inte längre en tråkig fotnot, det är en kreativ superkraft.
Vi pratar om Radical Reuse och Upcycling. Det handlar om konsten att förädla det vi redan har. Varför bygga en ny scenfond när vi kan måla om den gamla? Varför hyra in nya stolar när vi kan skapa en eklektisk mix av det som redan finns i förrådet?
Det imperfekta blir det vackra. Ett bord med patina berättar en historia som en nyinköpt skiva aldrig kan göra. Kunder 2026 betalar inte för nytt, de betalar för omtanke. Att kunna visa att dekoren har ett tidigare liv, och ett liv efter eventet, blir den ultimata statusmarkören.
Strategin bakom ytan: ROE (Return on Emotion)
Varför sker allt detta just nu? För att vi har insett att ingen reser över halva landet för att titta på en PowerPoint. Det kan vi göra hemma.
Mötesmarknaden 2026 drivs av ROE – Return on Emotion. Som arrangör måste du ställa dig frågan: Vad ska gästen känna? Om 2025 handlade om att imponera (”Titta vad proffsiga vi är”), så handlar 2026 om intimitet (”Titta, vi är människor precis som ni”).
Vi får allt fler frågor om alternativa mötesupplägg, vi vill inte längre sitta i biosittning och bli matade med information, besökaren förväntar sig ett upplägg som uppmuntrar till samtal och dialog. Tänk dig rum uppbyggda i mjuka nivåer och terrasser – som kullar klädda i återbrukade textilier och stora kuddar – där vi sitter och möts i ögonhöjd. Det är en inbjudande arkitektur som uppmanar till kontakt, inte passivt lyssnande. Tekniken? Den finns där, men den är osynlig. AI hjälper oss att matcha rätt människor med varandra, men den syns inte på skärmar
Så, min uppmaning till er inför 2026 är enkel: Våga vara lite stökiga. Våga välja det material som känns strävt mot handen. Våga vara lekfull. För i slutändan är det inte perfektionen vi minns. Det är känslan av att ha varit med om något som var på riktigt.
Av: Anu Pöppel, VD Visible Works
Anu Pöppel, VD Visible Works




