Bild: EventeffectDen svenska evenemangsnäringen är betydligt större än vad som syns framför scenen eller på arenan. Det blir tydligt i rapporten Evenemang i siffror 2026, som tagits fram av Riksidrottsförbundet, Svensk Live och Svensk Scenkonst.
Den samlade evenemangspopulationen består av drygt 25 000 organisationer inom kultur och idrott. Tillsammans omsätter de 83,7 miljarder kronor och sysselsätter omkring 145 400 personer.
Men bakom de stora talen finns en utveckling som är särskilt intressant för arrangörer.
Rekordmånga evenemang konkurrerar om publiken
Under 2025 genomfördes 94 600 evenemang enligt statistik från sex av Sveriges största biljettbolag. Det kan jämföras med 86 900 under 2024 och 77 700 under 2023.
Går man tillbaka till 2019 blir förändringen ännu tydligare. Då registrerades 52 400 evenemang. På sex år har antalet alltså ökat med drygt 80 procent.
Publiken har däremot inte ökat i samma takt.
Under 2025 såldes 26 miljoner biljetter – i princip samma nivå som både 2023 och 2024. Resultatet är att publiken fördelas på fler arrangemang. År 2019 och 2023 såldes i genomsnitt omkring 340 biljetter per evenemang. Under 2024 hade siffran sjunkit till 300 och 2025 till 275.
Det innebär en tydlig förändring av marknaden: utbudet växer snabbare än den totala biljettvolymen.
Biljettmarknaden värd över tio miljarder
Samtidigt fortsätter värdet på biljettförsäljningen att stiga.
Under 2025 uppgick försäljningsvärdet till 10,4 miljarder kronor exklusive moms. År 2019 låg motsvarande siffra på 5,6 miljarder kronor i löpande priser.
Även justerat för inflation har utvecklingen varit stark. Rapporten visar att försäljningsvärdet ökat med 50 procent mellan 2019 och 2025 räknat i fasta priser.
En förklaring är stigande biljettpriser. Det genomsnittliga biljettpriset var omkring 400 kronor exklusive moms under 2025, jämfört med cirka 310 kronor 2019 räknat i 2025 års priser. Det motsvarar en real prisökning på omkring 30 procent.
Samtidigt köper svenskarna i genomsnitt 2,5 evenemangsbiljetter per person och år, jämfört med 2,2 under 2019.
Stor arbetsmarknad – men många tillfälliga jobb
Rapporten visar också vilken betydande arbetsmarknad som finns runt svenska evenemang.
Cirka 145 400 personer är sysselsatta inom den definierade evenemangspopulationen. Omräknat till heltidsarbete motsvarar det däremot omkring 41 900 årsverken. Antalet sysselsatta har ökat sedan föregående mätning, samtidigt som antalet årsverken har minskat.
En stor del av arbetsmarknaden består av tillfälliga anställningar. Inom kulturevenemang är omkring 61 procent av de sysselsatta tillfälligt anställda och inom idrottsevenemang är motsvarande andel 66 procent.
Bara bland Svensk Lives medlemmar fanns närmare 18 900 sysselsatta i den senaste registermätningen. Av dessa var nästan 12 000 tillfälligt anställda.
Evenemang skapar värden långt utanför storstäderna
Rapporten visar också att evenemangsnäringens betydelse inte enbart är ett storstadsfenomen.
Stockholm, Västra Götaland och Skåne dominerar sett till var arrangörsorganisationerna har sitt säte. Men när omsättningen sätts i relation till befolkningen framträder en annan bild.
För kulturevenemang hör bland annat Norrbotten och Gotland till de regioner som sticker ut, medan Jämtland och Dalarna har en stark position inom idrottsevenemang. För idrotten ligger Jämtland högst i landet när omsättningen räknas per invånare.
Det understryker evenemangens betydelse även som motor för destinationer och regional utveckling.
En växande marknad – med hårdare konkurrens
För eventbranschen är kanske rapportens mest intressanta slutsats kombinationen av två utvecklingar: efterfrågan på upplevelser är fortsatt hög, samtidigt som konkurrensen om publiken ökar.
Antalet genomförda evenemang har ökat varje år efter pandemin, medan biljettvolymen sedan 2023 legat relativt still kring 26 miljoner biljetter.
För arrangörer innebär det att det inte längre räcker att konstatera att människor vill mötas och uppleva saker tillsammans. När utbudet växer snabbare än publiken blir innehåll, positionering, marknadsföring och förmågan att skapa en tydlig anledning att faktiskt välja just ett visst evenemang allt viktigare.
Siffrorna visar med andra ord både styrkan och utmaningen i den svenska evenemangsmarknaden: svenskarna fortsätter att gå på evenemang – men allt fler arrangörer konkurrerar om deras tid, uppmärksamhet och pengar.
Läs hela rapporten:
Evenemang i siffror 2026 – ladda ner rapporten som PDF
Fakta: Evenemang i siffror 2026
Evenemang i siffror 2026 är den fjärde årsrapporten i serien och finansieras av Riksidrottsförbundet, Svensk Live och Svensk Scenkonst. Initiativet startades 2021 tillsammans med bland andra Svenska motionslopp, Visita och Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, med stöd från Tillväxtverket.
Rapporten kombinerar bland annat registerdata från SCB, statistik från biljettbolag och uppgifter om kultur- och idrottsevenemang. De ekonomiska nyckeltalen för den samlade evenemangspopulationen bygger på 2023, som är det senaste tillgängliga året för registerdata, medan biljettstatistiken sträcker sig till 2025. Biljettstatistiken omfattar sex av Sveriges största biljettbolag och inkluderar därför inte all biljettförsäljning som sker i Sverige.
