Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2026 omfattande förändringar i 3:12-regelverket som styr beskattning av utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag. För aktiva ägare i evenemangs- och mötesbranschen – där bolag ofta kombinerar operativ verksamhet med ägande – kan de nya reglerna innebära både möjligheter och fallgropar.

Nytt regelverk – med vinnare och förlorare

I den nya budgetpropositionen presenterades ett moderniserat 3:12-regelverk som träder i kraft 1 januari 2026. Målet är att förenkla regelverket kring beskattning av utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag, samtidigt som incitament för entreprenörskap ska stärkas.

Men förändringarna är inte neutrala – vissa delägare gynnas medan andra riskerar tuffare skattebörda.

“Vinnarna är bland annat de som inte tar ut någon lön eller låg lön från sina bolag, medan delägare som idag beräknar utdelning baserad på företagets löner kommer sämre ut”, säger Susanne Pålsson, skattejurist på Ludvig & Co.

Ludvig & Co erbjuder ett kostnadsfritt webbinarium den 9 oktober där de nya reglerna presenteras och hur man kan planera inför årsskiftet för att minimera skattekostnader.

För företag inom event- och mötesindustrin – där ofta bolagsstrukturer, delägarskap och personligt aktivt ägande kombineras – kan konsekvenserna bli särskilt genomgripande. Det gäller att förstå hur de nya reglerna påverkar gränsbelopp, lönebaserat utrymme och beskattning av utdelning.

De viktigaste förändringarna

Några av de mest centrala justeringarna i 3:12-regelverket är:

Huvudregel och förenklingsregel slås ihop till en gemensam modell för beräkning av gränsbelopp. Det innebär att grundbelopp, ränta och lönebaserat utrymme tillsammans ska bestämma hur stor del som kan tas ut till kapitalbeskattning.
Grundbeloppet blir fyra inkomstbasbelopp (för 2026: 322 400 kr) och fördelas på ägarandelar i fåmansföretaget.
Ränta på omkostnadsbelopp över 100 000 kr blir 9 % plus statslåneränta (SLR) per 30 november året innan beskattningsåret.
Lönebaserat utrymme beräknas som 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 inkomstbasbelopp).
Löneuttagskravet slopas – men 50×-takregeln för eget eller närståendes löneuttag kvarstår. Det betyder att för att kunna utnyttja lönebaserat utrymme 2026 måste man ha taget ut tillräcklig lön under 2025.
Kravet på 4 %-spärren – att äga minst 4 % av kapitalet för att få räkna lönebaserat utrymme – tas bort.
Definitionen av dotterföretag slopas, vilket öppnar möjligheter för lönebaserat utrymme även vid dubbel koncerntillhörighet.
Karensperioden för trädabolag förkortas från 5 till 4 beskattningsår.
Ränteuppräkning av sparat utdelningsutrymme (sparat gränsbelopp) tas bort.

För ägare i event- och mötesbolag kan detta innebära att tidigare strategi att maximera utdelning via lönebaserat regelverk måste omprövas.

Mötesbranschen: särskilda utmaningar och scenarier

1. Lönebaserat utrymme och personalintensitet

Många event- och mötesföretag är starkt beroende av personal, konsultinsatser och projektanställningar. En ägare som tidigare byggt sitt löneunderlag via bolaget kan förlora fördelar när lönestrategin blir mindre central för rätten till utdelningar.

2. Gruppföretag och samarbeten

För bolag inom samma koncern eller med delägarskap i flera bolag kan den borttagna definitionen av dotterföretag ge nya möjligheter – till exempel att tillgodoräkna lönebaserat utrymme även över bolagsgränser.

3. Omstruktureringar och ägarstrategi

Vissa ägare kan behöva ändra sin ägarstruktur – till exempel att dela ägande på flera bolag eller justera ägarandelar – för att optimera beskattningen. För många är det bråttom att agera innan reglerna träder i kraft.