Det som en gång var både kostsamt och en stor mental tröskel att klättra över för de flesta – att göra en TV-produktion av mötet eller eventet – blev plötsligt var människas högupplösta vardag. När viruset slängt ut oss analoga biotoper från kontoren, och in bland myskuddarna hemma i soffan, så fanns bara ett alternativ kvar – koppla in, koppla upp och koppla på. Vi blev alla Zoomifierade TV-stjärnor i en nästan konstant direktsändning resten av året. Ett år då datorkamerans gröna lampa ideligen slogs på i tid och otid. Fem… Fyra… Tre… Två… Ett… Och där är vi live igen!

De som tog uppgiften på direktsänt allvar piffade håret, kammade luggen, sminkade sig, rakade skäggstubben och tog på sig finskjortan eller bästablusen. De satte datorn på en pall ovanpå köksbordet och tittade med ögonen rakt in i kameran. För det skulle man ju, sa proffsen som lärde ut sina blicken-mitt-i-prick-trick. De digifrälsta trimmade ner näshåren till noll varje morgon ifall vinkeln ändå blev lite för mycket underifrån. För det var den största av synder skulle det visa sig i de intensiva diskussionsflödena. Att inte ha näsa för ett perfekt performance.

Några andra hängde på tåget så gott de kunde, men hade inga större ambitioner att skina på skärmen. Efter ett visst mentalt motstånd och irriterat integritetsgruff, så slog de på kameran i alla fall mellan varven. Otäckt fula kök och ovattnade krukväxter exponerades, motljus lyste med sin bländande närvaro och det blev uppenbart att en del orkade inte ens bemöda sig med att tvätta den urblekta Teamskoftan på hela veckan. Dreglande barn och hundar dök dessutom upp som störande statister i det nya TV-dramat med ett oändligt antal episoder. Ibland med nya dramaturgiska passager som ”sällskapssjuk katt på tangentbord” eller ”oj, var inte micken avstängd när jag behövde tryckutjämna lilla kakmagen…”

”Digitalt är bra. Nödvändigt just nu. Men hur summerar vi nästa år – 2021 – när det glada hemarbetet gått ännu mer från ”det fungerar ju riktigt bra det här” till ett never ending stillasittande TV-fängelse?… ”. Där du alltid måste ha 100% fokus på att se bra ut, titta in i linsen och vara med i låtsasleken att du faktiskt ser alla 37 kollegor på andra sidan – samtidigt – och ändå leverera på topp i möte efter möte.

Hade vi mycket möten innan – så blev de som en tsunami 2020! Chefer kunde med nyhetens vunna online-behag bomba Outlookinbjudningar till alla i personalen. Och det otroligt smarta och effektiva var ju att personalen behövde ju inte ens förflytta sig mellan konferensrummen eller till kunderna. Bara att logga ur och logga in igen. Back-to-back. Kloss an. Pang på den digitala rödbetan!

Det gamla hederliga telefonsamtalet blev också raskt snabbt Jurassicifierat – Va, vadå ringa till varandra…?! Hur menar du då…? Behöver man skicka en länk innan…? Minns inte… Känns by-the-way sooooo fucking 2019…

Men sen det mest spännande av allt – mötets innehåll! Aldrig har det varit så naket som nu. Vad skall vi prata om? Varför skall vi alla blåstirra varandra i pixelnyllena en hel förmiddag? Vem styr? Finns någon agenda eller är det bara chefen som vill kolla att vi jobbar – eller finns överhuvudtaget?

2021 kommer vi i eventbranschen sälja produktion av relevant innehåll igen. Förpackning eller kanal blir bara en teknikalitet. Content is queen!

Eller som poeten Göran Troell säger: ”Det kan lika gärna gå bra”.

Gott Nytt Mötesår – nu kör vi igen!

Av: Johnny Sundin, Tankefabriken AB