Mötesbranschen är oerhört konjunkturkänslig och det råder en mördande konkurrens om varje kund. Men möten är också en viktig byggsten för alla som driver företag. Bara i Sverige omsätter branschen drygt 7 miljarder kronor årligen och besöksnäringen, där mötesbranschen är en stor del, sysselsätter 192 000 personer. Här är de 5 trender som kommer vara tongivande inom mötesbranschen de kommande åren.
1. Biometrics
Den mest futuristiska trenden är biometrics; att med hjälp av avancerad teknik mäta hur människor upplever något. Föredragshållare kan till exempel få live-info om åhörarnas intresse, en teknik som Hillary Clinton testade under presidentvalskampanjen i USA och som vi säkerligen kommer att få se under höstens valkampanj här i Sverige. Ett annat scenario är att personalen via ansiktsscanning får heads-up när en gäst är på väg in: är det Beyoncé, en viktig stammis eller en objuden gäst som är på väg in? Ännu är det ingen som tagit på sig ledartröjan och etablerat sig som den tech savvy mötesarena biometrics innebär men 72 procent av hotelloperatörerna uppger att ansiktsscanning kommer att implementeras inom de närmsta sju åren och enligt IAAC*** efterfrågar 80 procent av mötesköparna interaktiv teknologi.
2. Alla är samhällsbyggare
Ta ditt samhällsansvar eller förlora kunden. Det finns idag en tydlig koppling mellan företags lönsamhet och meningsfullhet och hela 62 procent uppger att de inte kommer att välja ett varumärke om de inte uppfyller sitt samhällsansvar. Ett framgångsrikt exempel är Högbo Brukshotell i Sandviken utanför Gävle som köper en stor del av restaurangens råvaror av Högbo Gårdshandelsförening och även är en av de drivande parterna i detta framgångsrika projekt. Det grundades när en stor grupp burmesiska flyktingar anlände och skapar idag integration för nyanlända, sysselsättning för människor med nedsatt arbetsförmåga och framförallt fantastiska ”härproducerade” råvaror som serveras till gästerna.
3. Koncept-magi
Platser och ställen med en genuin, äkta och unik berättelse är helt enkelt mer attraktiva än de utan. Efterfrågan på upplevelser har drivit fram koncepttänkandet, det är redan stort bland till exempel restauranger men kommer att växa i betydelse och nå fler branscher. Genom en framgångsrik konceptualisering väcks en nyfikenhet och det skapas en destination som gästerna vill besöka och ett community människor vill tillhöra. Det är extra viktigt för anläggningar utanför storstadsområdena och några som verkligen lyckats är Nääs Fabriker utanför Göteborg, ett bomullsspinneri från 1800- talet där den gamla fabriksmiljön bevarats och den rika historien anpassats till nutid. Men se upp för fallgroparna; att det känns fejkat, överkonceptualiserat, amatörmässigt gjort eller kopierat får motsatt effekt. Det som skapar magi är äkthet och att alla delar genomsyras av samma tänk.
4. Gästen är inte gäst
Gästen vill inte längre vara gäst. Att eftersträva en känsla av herrskapsfolk och tjänare á la Downton Abbey tillhör historien. Nu vill besökaren känna sig som hemma, vara välkommen bakom baren för att själv blanda en drink och bli bemött som en individ. Detta kommer ur djupare förändringar i samhället; producent-konsument-logik växlar över till medskaparlogik där samhällsklasserna suddas ut. Det ställer höga krav på personalen när barriärerna mellan de som jobbar och de som är på besök försvinner, men vinsterna är många. När Sigtunahöjden i Sigtuna byggdes om ersattes till exempel receptionen med ett communitytable där anställda och kunder jobbar sida vid sida. Fokus ligger på att bygga relationer, skapa förutsättningar för social gemenskap och se varje individ istället för att odla en gammeldags servicekultur.
5. Delningskulturen
Alla delar allt. Den främsta utmaningen är intåget av delningsekonomin som nu också nått B2B och mötesbranschen. På samma sätt som Airbnb medfört att privatpersoner kan bo hos varandra så ökar nu antalet alternativa möteslokaler när företag hyr ut ytor de inte använder. Det är positivt ur ett miljöperspektiv men det ställer högre krav på mötesbranschen när spektakulära och praktiska lokaler går att hyra till väldigt låga priser. Delningsekonomin i stort beräknas växa med 25 procent årligen enligt PWC och initiativen är många. Seoul jobbar till exempel sedan flera år på att bli en ”sharing city” och i Belgien erbjuds restauranger ersättning för att låta allmänheten använda deras toaletter, vilket helt omkullkastar den gamla definitionen av ”offentlig toalett”.
