Det har gått fort, människans anpassningsförmåga är enastående. Det digitala mötet och den digitala presentationen är lika självklara som potatis. När pandemin var ett faktum tog det bara några veckor innan det digitala sammanhanget var de flesta organisationers vardag.

När så samhället har återvänt, i alla fall väldigt mycket, till det som det var förr är det ändå inte likadant. De digitala sammanhangen ingår idag som en naturlig del av arbetslivet. Teknikrädsla och skepsis finns bara undantagsvis.

Och nu – ännu ett årsskifte och med det med massor av betraktelser och utläggningar rörande det som varit samt fritt funderande beträffande vad som komma skall. Det är förstås bra, det ingår i berättelsen vi alla befinner oss i, det är i högsta grad relevant.
Den ena spekulationen avlöser den andra, vi människor är väldigt bra på detta, våra hjärnor har, bland annat, förmågan att föreställa sig en framtid. Kapacitet till fantasi – åtminstone utifrån vad vi vet idag – är något som särskiljer oss från andra däggdjur.

Varje människas sätt att tänka är känslorelaterat. Denna, vår förmåga att känna, leder oss in på alla möjliga vägar. Är det något som medicinsk/psykologisk forskning konstaterar idag så är det att människan, i alla sammanhang, är upplevelsestyrd. Våra sätt att reagera, tänka, agera, ta beslut, springer alltid ur känslor. Som i sin tur springer ur vad vi upplever. Vi kan tala om stark glädje, stark sorg, känslor som det är svårt att inte vara medveten om – däremellan finns ett jättespektrum av kännande som bara ingår i vår existens, i våra sätt att fungera, utan att vi, oftast, tänker på det.

Så låt oss nu komma in på kommunikation, det all mänsklig interaktion och förutsättning för framåtskridande handlar om: att nå fram, att beröra, att ”göra tillsammans” som är ordets ursprungliga betydelse. Konstaterandet i denna texts början berörde något alla känner till. Om vi tar oss vidare och börjar fundera på vad som ur kommunikationshänseende väntar under 2023 så kommer du definitivt inte att få ta del av någon sensationell eller spektakulär spaning. Däremot en mjuk maning till eftertanke som gäller oss alla med anledning av de insikter som finns i dag rörande hur vi människor ytterst är funtade (vilket alltså nyss sammanfattades övergripande vad gäller medicinsk forskning).

Trots trender hit och trender dit, snygg terminologi och vackra fraser, och så lite management på det, finns det ursprungliga, grundläggande aspekter vad gäller tänkande och beteende att beakta så mycket mer än vad vi, i nordisk kultur, gör idag. Hur kommer det sig då att det är så?

Som sagt, vi är upplevelsestyrda och kännande, vi är i alla sammanhang psykologiska varelser. Och just det är problemet när det gäller att medvetet förstå hur vi funkar. Den tysta kunskap som vi alla mer eller mindre besitter är en så självklar del av vårt varande och existens att vi, ytterst sällan, formulerar den till medveten kunskap, den bara finns där.
Men gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då uppenbarar sig verktyg som vad gäller muntlig kommunikation i den professionella kontexten – presentationer, möten events etc – blir användbara, funktionella och värdefulla.

För vi vet ju alla, ingen blir förvånad, att det alltid är så mycket mer än innehållet i det vi kommunicerar som påverkar mottagaren och hur ett budskap uppfattas, landar och tas emot. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget. Ändå har så väldigt mycket som handlar om hur en alldeles för liten del när det handlar om anföranden, presentationer i små och i stora sammanhang.
Den mjuka maningen inför 2023 blir därmed: skit i flaschiga trender, skit i trendig ledarskapslitteratur, skit i ängsligt flockbeteende! Både det vanliga livet och yrkeslivet är för kort för det som för dagen är moderiktigt.

Locka istället fram den tysta kunskap du började med att tillägna dig dag 1. Gör den till medveten kunskap – allt det som handlar om att oavsett innehåll öka förutsättningarna för att trigga, attrahera, stimulera till lyssning och interaktion, själva framställningen, den muntliga leveransen. Ta del av den kommunikationsforskning som bedrivs på t ex Harvard University. Läs ledande forskare som Daniel Kahneman, Jill Bolte Taylor m fl.

Fundera överhuvudtaget på vad du vill att dina mottagare ska känna, uppleva, ta med sig efter en presentation eller ett möte. På det sketna måndagsmötet, i samband med kundpresentationen, på det stora eventet.
Det gäller fysiskt, det gäller digitalt. Det gäller allsköns muntlig kommunikation som – trots all tänkbar teknisk innovation – fortfarande utgör vårt viktigaste kommunikativa verktyg. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget!
Låt oss bejaka det vi redan vet och ta det med in i 2023. It´s always about (oral) communication.

Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, Advokatsamfundet, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.