Sedan urminnes tider har auktoriteter som präster, lärare och så småningom chefer använt sig av predikande och föreläsande som huvudsaklig metod, när de vill påverka eller förmedla ett budskap till en grupp människor. Vi ser det inte minst i hur kyrkor, skolor och aulor utformats med en scen, predikstol eller kateder längst fram i lokalen. Där fylls bänkrader av folk, elever eller medarbetare som passivt får lyssna till klokheterna som förmedlas. På sin höjd får de som vågar, ställa frågor till den som har all kunskap.
Föråldrad retorik
Idag vet vi att det här är en ineffektiv retorik – i alla fall om vår avsikt är att människor ska förstå och minnas effektivt, eller om vi vill att de av glädje och fri vilja ska göra någonting.
På Berghs School Of Communication använder man ofta så kallad Action based learning, eftersom man vet att lärandet blir mycket effektivare när vi utforskar, upptäcker och diskuterar oss fram till kunskap, snarare än om vi försöker uppnå samma sak genom renodlade föreläsningar.
Människor minns skrämmande lite av vad som sagts under en föreläsning. Det här kan faktiskt ha varit en av anledningarna till att metoden historiskt sett har varit så populär – kunskapen stannar företrädesvis hos den som föreläser och hierarkierna i samhället och i organisationer har kunnat behållas intakta.
Samhället har förändrats
År 1850 hade skolläraren i genomsnitt mellan fyra och sex gånger så lång utbildning som elevernas föräldrar. Lärare och auktoriteter hade ett enormt kunskapsövertag. Också i dag har många föräldrar längre utbildning än vad deras ungdomars lektorer på universiteten har. Det genererar elever, medborgare och medarbetare som är ifrågasättande och som har kompetens och är vana att ta till sig kunskaper genom aktivt deltagande. Det är också så att vi vant oss vid att vara aktiva genom sociala medier, datorspel och interaktion med olika tv-program.
Konferenser släpar efter
När det kommer till konferenser så har en del chefer och arrangörer sett värdet i medskapande och använder framgångsrikt förhållningssättet gång på gång. Fortfarande så görs dock de allra flesta konferenser med utgångspunkt i den gamla skolan. Biosittning, föreläsning och frågor från publiken. Genom lättillgänglig teknik och medskapande format får vi istället för en passiv publik, aktiva och engagerade deltagare som förstår, minns och gör mer.
Av: Tommy Brotte
Tommy Brotte återkommande gästskribent på Eventeffect. Hans specialområde är Interaktiva möten.
