Pionjären som ville förena två världar
Året var 1969. I Lund bildades EFL, en verksamhet som skulle skapa närmare band mellan akademisk forskning och näringslivets praktiska verklighet. Lennart Rohlin blev organisationens första operativa chef och kom att leda verksamheten under tio år.
Men själv tonar han gärna ned sin betydelse för själva grundandet.
– Min roll i bildandet av EFL var ganska marginell. Jag blev ett slags medlare mellan professorerna och mina jämnåriga studenter, varav en del misstänkte att näringslivet skulle få för stort inflytande över forskningen.
Lösningen blev bland annat ett namn som betonade forskningens oberoende: Stiftelsen för Information om Ekonomisk Forskning, Lund.
Redan här formades en filosofi som skulle följa Lennart genom hela hans yrkesliv.
– Jag har alltid tänkt i termer av ”Både-Och” i stället för ”Antingen-Eller”. Det är i mellanrummen det nya och spännande utvecklas. Så länge samarbetet grundas på lika villkor och med ömsesidig respekt.
Under åren på EFL utvecklades bland annat kursen Ekonomi för icke-ekonomer, som senare fick efterföljare på lärosäten och konsultföretag runt om i Sverige.
Från läromedel till ledarutveckling
Lennarts väg in i utbildningsvärlden började egentligen med ett möte på Gleerups Bokförlag i slutet av 1960-talet.
Förlagschefen hade samlat framstående företagsekonomer från hela Sverige för att utveckla nya läromedel till gymnasieskolans ekonomiska utbildning. Men arbetet gick trögt.
Lennart, som hade en bakgrund som frilansjournalist, föreslog att gruppen behövde en projektledare.
Resultatet blev att han själv fick uppdraget.
Det ledde till ett tjugotal läromedel som snabbt blev marknadsledande och senare även till boken Den Nya Affärsredovisningen, som kom att användas vid svenska universitet.
Men när Lennart blickar tillbaka är det inte bara de egna insatserna han lyfter fram.
– Här kan jag inte låta bli att lägga till en insikt som jag inte fått förrän sent i livet. Så oerhört viktig roll mentorer har haft för min utveckling. Ofta äldre erfarna personer som trott på mig och på olika sätt stöttat mig.
Bland dem fanns professorer vid Harvard Business School, där Lennart fick möjlighet att arbeta som Visiting Scholar och Research Assistant. Ett av uppdragen blev att analysera Harvards välkända casepedagogik, en modell han själv inte var särskilt förtjust i.
Erfarenheterna förstärkte hans intresse för hur människor faktiskt lär sig och utvecklas.
Trettio år som vd för MiL Institute
År 1978 grundades ledarskapsinstitutet MiL, Management i Lund. EFL spelade en viktig roll i tillkomsten och Lennart lämnade så småningom EFL för att bygga upp den nya verksamheten.
Han skulle komma att vara vd i 30 år, fram till 2009.
Under dessa decennier växte en syn på ledarutveckling fram där deltagarnas egna erfarenheter, verkliga utmaningar och gemensamma lärande stod i centrum.
– Betydelsen av delaktighet och teamwork samt inte minst att ge utrymme för kritik. Bildandet av MiL var i högsta grad ett teamwork där olika intressenter drogs in i skapandet. ”Kritik är en gåva att tacksamt ta emot” blev ett viktigt ledord för mig.
En avgörande erfarenhet kom redan under MiL första chefsprogram 1978–1979.
Programmet omfattade 50 dagar under ett och ett halvt år. Ungefär hälften av tiden arbetade deltagarna i mindre team med verkliga strategiska utmaningar hos företag.
I vissa fall valde värdföretagen MiL-deltagarnas förslag framför lösningar från etablerade konsultföretag.
Men det fanns ett problem.
Mellan de praktiska projekten samlades deltagarna på olika kursgårdar i Skåne. Och lokalerna var långt ifrån anpassade för den pedagogik som MiL ville utveckla.
Ibland fick till och med en matsal tillfälligt fungera som konferensrum.
Det blev startpunkten för en ny idé.
MiLgårdarna – när miljön blir en del av pedagogiken
År 1980 skapades den första MiLgården.
Ambitionen var att bygga mötesmiljöer där lokalerna inte bara skulle rymma deltagarna utan aktivt bidra till deras utveckling.
Tre begrepp kom att bli vägledande: Ensamrätt, Hemkänsla och Flexibilitet.
– Här föddes idén om att designa en mötesmiljö som är både Professionell och Personlig. Samt att steppa upp båda delarna.
Ensamrätten innebär att en grupp får disponera en hel gård utan att störas av andra gäster. Hemkänslan skapas genom personligt värdskap, individuellt inredda rum och en avslappnad atmosfär.
Flexibiliteten handlar om att låta mötesprocessen styra miljön, inte tvärtom.
På MiLgårdarna finns därför många olika mötes- och grupprum, flyttbara möbler och möjlighet att anpassa både sittningar och måltider efter deltagarnas behov.
Lennart har dessutom en tydlig uppfattning om traditionell konferensmöblering.
– Ifråga om skol- och biosittningar brukar jag lite skämtsamt ställa frågan: Hur kul är det att sitta och titta på andra deltagares nackhår.
Det som var nytänkande på 1980-talet har i dag blivit allt vanligare inom mötesbranschen.
– Idag trendar mycket av det som var vår standard redan på 1980-talet. Exempelvis Ensamrätten som nu trendar under namn som Take over och Buy out.
I dag omfattar MiLgårdarna fem konferensgårdar i Skåne. Anläggningarna i Klippan kan kombineras för större grupper och event med upp till 130 deltagare. Här genomförs också bland annat EFL Executive MBA-program.
Varför vissa möten förändrar människor
För Lennart Rohlin är det viktigt att inte skilja för mycket mellan möten och lärande.
Han menar att många möten har fått ett oförtjänt dåligt rykte eftersom de planeras och genomförs utan tydliga mål eller fungerande uppföljning.
– Möten har kommit i vanrykte som ett slöseri med tid. De är ofta dåligt planerade, resultatet ofta magert och uppföljningen fungerar sällan.
Lösningen skulle kunna vara att se varje möte som ett tillfälle till lärande.
– En radikal lösning vore kanske att fokusera på lärandet i alla möten!?
Han pekar på att avskildhet ger fokus, hemkänsla bidrar till psykologisk trygghet och flexibilitet skapar delaktighet.
Det är faktorer som enligt honom kan göra även vanliga arbetsmöten betydligt mer produktiva.
Ön – en unik miljö utanför Laholm
Mitt i naturen, med sjö och skog som närmaste grannar, ligger konferensanläggningen Ön i Lejeby utanför Laholm.
Anläggningen består av sju hus med en sammanlagd yta på cirka 2 000 kvadratmeter. Tomten omfattar 14 hektar och är delvis naturskyddad.
Lennart fick upp ögonen för platsen när Sydkraft, som då var ett av MiL Institutes omkring 100 medlemsföretag, ville sälja sin kursgård.
– Sydkraft var ett av våra 100 medlemsföretag i MiL Institute och när jag fick veta att de ville sälja sin anläggning blev jag nyfiken – och såg potentialen.
Han såg möjligheten att förvandla en äldre kursgård till en modern mötesmiljö.
– Att mycket behövde byggas om och byggas till väckte arkitekten i mig. Att göra om en gammal sliten kursgård till en modern MiLgård som stödjer en lärande utvecklingsprocess blev en stimulerande utmaning.
Under åren har anläggningen genomgått omfattande förändringar.
Ett exempel är Ateljéhuset, där ett nytt tak och stora fönster har skapat ett ljust konferensrum med två våningars takhöjd. Även uppvärmningen har moderniserats med miljöhänsyn.
Enligt Lennart är anläggningen i dag i gott skick och kräver inga ytterligare renoveringar för den nuvarande verksamheten.
Gäster från hela världen
MiLgårdarnas gäster kommer huvudsakligen från större internationella företag, men även från offentlig sektor och mindre svenska verksamheter.
Mer än hälften av beläggningen utgörs av grupper som genomför sina konferenser på andra språk än svenska.
Lennart berättar att återkopplingen från gästerna ofta handlar om kombinationen av professionalism, personligt bemötande och möjligheten att få vara ostörd.
På MiLgårdarnas webbplats återfinns bland annat omdömen som:
”Ingenting kan slå detta, världen över”
”Proffsigt, personligt och riktigt god mat”
”A little like home – and very professional”
Just avskildheten är en av de egenskaper han värderar högst.
– För ledningsgrupper som ofta träffas för att diskutera känsliga frågor är det förstås av extra stort värde att träffas avskilt och utan att störas av andra grupper eller privatgäster.
Men samma princip gäller enligt Lennart även för utbildningar och andra möten.
Att slippa konkurrerande aktiviteter och andra grupper skapar bättre förutsättningar för koncentration och relationer.
Nu söker Lennart en entreprenör som tänker annorlunda
Trots de många kvaliteterna finns en stor outnyttjad potential på Ön.
Anläggningen har hittills använts till mindre än hälften av sin kapacitet. Det beror framför allt på MiLgårdarnas princip att en grupp i taget ska ha hela anläggningen för sig själv och att verksamheten enbart ska omfatta konferenser.
Nu vill Lennart hitta en entreprenör som kan förändra det.
Men han är noga med att understryka att det inte handlar om att sälja hela MiLgårdarna eller att själv lämna verksamheten.
– Jag lämnar ju inte MiLgårdarna! Vi har fem konferensgårdar i Skåne varav de som ligger i Klippan kan kombineras för event och stora grupper på upp till 130 personer. Det är inte tal om att sälja MiLgårdarna!
Däremot har åldern och resorna börjat spela roll.
– Som 82-åring har jag blivit lite bekväm av mig och ogillar improduktiv tid, som att sitta timmar i bil mellan Lund och Laholm.
Det han söker är därför någon som vill ta ansvar för att utveckla just Ön vidare.
En affärsmöjlighet med flera intäktsben
Lennart ser stora möjligheter att förbättra lönsamheten genom att öppna för nya målgrupper och verksamheter.
I dag begränsas beläggningen av konferenssäsongen och principen om absolut ensamrätt.
Genom att använda anläggningen även under somrar och helger skulle förutsättningarna förändras.
– ÖN har fungerat med MiLgårdarnas koncept om Ensamrätt och Enbart konferens under ett par decennier. Om andra nya verksamheter läggs till så att även sommaren och helgerna beläggs så kommer lönsamheten förstås att bli riktigt bra.
En möjlighet är att ta emot flera grupper samtidigt.
Tre av de sju husen har egna konferensrum, grupprum och gemensamhetsytor. Det innebär att tre grupper skulle kunna vistas på anläggningen parallellt och ändå uppleva en hög grad av avskildhet.
Lennart vill inte heller att en ny entreprenör ska känna sig bunden av hans tidigare koncept.
Tvärtom.
– Så lite som möjligt! Faktiskt tvärtom: tänka annorlunda än jag.
Han menar att principen om enbart konferenser inte är särskilt gynnsam ur lönsamhetssynpunkt.
– Så ett tips är att börja med att släppa detta med Ensamrätt.
För en entreprenör med idéer öppnas därmed möjligheter att kombinera konferenser med exempelvis andra typer av vistelser, aktiviteter och upplevelser.
Den befintliga infrastrukturen ger en grund att bygga vidare på, samtidigt som de stora naturytorna erbjuder utrymme för helt nya koncept.
Naturen får en allt viktigare roll
Lennart tror att efterfrågan på naturnära möten och ledarutveckling kommer att fortsätta utvecklas.
MiLgårdarna har nyligen inlett ett samarbete med entreprenörerna bakom konceptet Natural Intelligence, som han beskriver som både ett alternativ och ett komplement till Artificial Intelligence.
Redan i dag använder många av grupperna naturen som en aktiv del av sina möten.
Det kan handla om walk-and-talk, grupparbeten utomhus, grillkvällar, aktiviteter, quizrundor eller fotosafari.
Lennart ser ingen motsättning mellan digitalisering och fysiska möten. Snarare tvärtom.
– Dess mer möten hålls digitalt, dess mer inses behovet av att också mötas fysiskt, inklusive använda naturen. Det finns viktiga signaler och nyanser i skapandet av relationer mellan människor som inte kommer fram i det digitala samtalet.
Drömmen om Ön om fem år
När Lennart Rohlin blickar framåt hoppas han att Ön ska ha fått ett nytt liv.
Kanske också ett nytt namn.
Han ser framför sig en destination som är känd för betydligt mer än konferenser, med gäster året runt och en verksamhet som verkligen tar tillvara platsens möjligheter.
De sju husen skulle kunna användas mer flexibelt. Aktivitetshuset, som i dag bland annat rymmer pingisbord, en mindre verkstad och ett litet gym, skulle kunna fyllas med nya verksamheter.
Och de 14 hektaren med natur skulle kunna få en betydligt större roll i upplevelsen.
– Jag hoppas att ÖN tas omhand av en idérik entreprenör som ser de fantastiska möjligheterna till olika slags verksamheter.
Samtidigt är han tydlig med att framtiden inte ska formas efter hans egna ritningar.
– Men det är den tillträdande entreprenörens sak att skapa det nya. Jag behöver se upp så att jag inte lägger mig i.
Efter mer än ett halvt sekel som pionjär inom ledarutveckling och mötesmiljöer är det kanske just detta som sammanfattar Lennart Rohlins filosofi bäst.
Att skapa förutsättningar för andra att tänka nytt, utvecklas och gå vidare.
Nu är det Ön som väntar på nästa kapitel.
Fakta: Ön utanför Laholm
Plats: Lejeby, utanför Laholm i Halland.
Fastighet: Sju byggnader med totalt cirka 2 000 kvadratmeter.
Tomt: Cirka 14 hektar, delvis naturskyddad, med sjö och skog som närmaste omgivning.
Nuvarande verksamhet: Konferenser och ledarutveckling enligt MiLgårdarnas koncept.
Kapacitet: Anläggningen har hittills utnyttjats till mindre än 50 procent av sin potential.
Utvecklingsmöjligheter: Fler samtidiga grupper, verksamhet året runt, nya aktiviteter och upplevelsebaserade koncept.
Mer information: www.milgardarna.se
