Det är kallt. Både inne och ute. Vi skriver december 2022 och vi sparar el som aldrig förr. Jag inser, lite till min förvåning, att denna sparsamhet tilltalar mig, både utifrån ett samhälleligt, organisatoriskt och individuellt perspektiv. Det känns bra att vara mer av en Spara (i motsats till den gamla Slösa).

Det finns något autentiskt, meningsfullt och hållbart i att ta vara på det man har, gräva där man står eller helt enkelt använda resterna i kylskåpet till middag. Hur i all världen kan det vara relevant för mötesindustrin? Låt mig ge några exempel:

Använda sina interna resurser på fler och nya sätt

Som erfaren moderator och facilitator har jag under många år lett ledardagar och kickoffer av olika slag, ett av de roligaste uppdrag man kan ha. På senare tid har jag utbildat allt fler interna moderatorer och facilitatorer, och även coachat dem inför specifika uppdrag. Och det visar sig vara lika roligt – att få bidra med sin erfarenhet är en sann glädje. För organisationen stärks den interna kulturen – samtidigt som man utvecklar intern kompetens inom nya, viktiga områden som bidrar till dialog och involvering. Tänk vilken nytta interna facilitatorer kan göra!

Syfte, verksamhetsnytta och hållbarhet i fokus

Vi vill träffas! Vi behöver mötas! Efter år av pandemi vet vi hur viktiga de fysiska mötena är. För både individ, team och organisationen som helhet. Men att åka i väg tillsammans, eller dra ihop en personaldag är en stor investering. Att då måna om ett tydligt syfte och ha ett program som bygger kultur och bidrar till verksamheten blir allt viktigare. Att dessutom planera och genomföra en konferens med hållbarhetsglasögonen på blir en tydlig konkurrensfördel för både arrangörer och mötesägare. Men det måste vara äkta, mer greenwashing behöver vi inte.

Fågel, fisk eller mitt emellan

Numera är det omöjligt att reflektera kring möten utan att nämna digital, analog och hybrid. Själv tror jag att vi kommer att behöva alla, och har, om inte lärt mig älska, så i alla fall acceptera olika varianter av hybridmöten. MEN, det gäller att tänka till före: vad ska vi ha våra möten till och hur kan vi bäst involvera och engagera alla, oavsett om de är på plats IRL eller inte? Och i beslutet väga in resursanvändning utifrån olika perspektiv.

Rör på påkarna

Vad tror jag då mer om nästa mötesår? Jag kan inte låta bli att nämna min alldeles egna passion; att kombinera konferens och möten med vandring. Rörelse kombinerat med reflektion och dialog är framtiden. Fler aktiva konferenser – där vi lämnar konferensrummet, tar på oss våra kängor (till nöds pjäxor om det råkar vara vinter) och per egen maskin tar oss ut i en vacker miljö där sinnen och kreativitet får blomstra.

Jag ser med spänning fram emot fler hållbara, involverande, syftesdrivna, aktiva konferenser och möten under kommande år. Och kanske en och annan gemensam vandring mot toppen!

Åsa Lindell, Speaker, moderator och facilitator