Inom sociologin sägs det att kulturen formas minst lika mycket av tekniken vi använder, som kulturen skapar tekniken. Och visst känns det riktigt när man tänker efter – idag använder unga smartphones och karttjänster som en direkt extension av sin kognition, medan unga vuxna för 20 år sedan var tvungen att bläddra i telefonkataloger och släpa runt på Lonely Planet för att hitta till en bra restaurang eller ett intressant hotell.
Hela generationers drömmar, framtidsutsikter och tankevärldar formas av det som för tillfället är tekniskt möjligt. Men precis som vår tekniken sätter gränser för vad vi kan göra, är det inte alltid vi hittar fram till vad det är vi vill göra trots tekniska möjligheter – och det är just i den sprickan mellan möjlighet och begränsning som eventbranschen (tillfälligt) fastnat.
Visst är det spännande att prata om hybridevent och möjligheterna med virtual reality. Men när tekniken finns utan att branschens affärsmodeller och arrangemangsidéer följer med, så blir resultatet ett litet barn i alldeles för stora kläder. Kostymen är ny och tyget skiner, men modellen är bedrövligt feldimensionerad.
Vi har märkt av ett uttryckt behov hos branschen för mer enhetliga eventsystem, och har pratat om vår målbild att bli en one-stop-shop för event. Att eventarrangörer ska behöva bolla bokningssystem, streamingtjänster, analys och interaktion med deltagare i olika kanaler med olika prismodeller och upplägg känns förlegat och framförallt – tidskrävande. Omställningen till mer hybrida typer av arrangemang ställer högre krav på arrangörerna, kostar mer pengar och kräver mer avancerade tekniska lösningar av oss som plattform – vi måste anpassa oss, och låta tekniken utvecklas lika snabbt som förväntningarna.
Men det är inte bara vi som bidrar med eventplattformar och bokningssystem som behöver uppdatera våra visioner och tanken kring vårt uppdrag. Även eventarrangörerna behöver hänga med på tåget, så att vi kan komma till en framtid inom eventbranschen som är både enklare och roligare att navigera.
Här ser vi fantastiska möjligheter för hybridevenemang att bli mer än just tekniken som bär den. Visst är det kul om Ove, på semester i Sicilien, kan hoppa in i konferensen och bidra med ett tal eller delta på ett seminarium utan att behöva ta ett steg in i konferenslokalen. Men de stora möjligheterna för hybridevenemang ligger just i affärsmodellen i sig – och där har vi bara sett början.
Med hybridevenemang kan arrangörer börja tänka större kring sina evenemang. Att bjuda in ett eller några större namn till att tala på mässan för att skapa intresse blir plötsligt en inkomstkälla långt efter att eventet är över, eftersom arrangörer kan sälja tillgång till enbart den sessionen för dedikerade följare och fans.
Med hjälp av hybridevent får arrangörer möjlighet att skapa content och kapitalisera på en snöbollseffekt så länge som event och sessioner finns tillgängliga online. Arrangörer får helt enkelt, i teorin, samma möjligheter som content creators på tiktok eller YouTube att generera passiv inkomst och att bygga en publik och niche över tid, både lokalt gentemot reella mässbesökare och konferensgäster men också digitalt i egna eller externa portaler eller genom abonnemangsupplägg eller styckförsäljningar.
Den hybrida mötesformen möjliggör också deltagande med geografisk räckvidd, och även där ser vi både oerhörda möjligheter – och oerhörda utmaningar – i att kunna nå ut till just en global publik. Att arrangörer har långt kvar att gå här är det ingen fråga om – vi har bara doppat tårna i vad som är potentialen i en sådan publik. Att kunna analysera fysisk eventdata med sensorer, ge en hybrid mässupplevelse på plats med hjälp av augmented reality, och att vi skapar en minst lika engagerande upplevelse online som på plats är också några efterlängtade förändringar som vi tror – och ser fram emot – att branschen kommer genomgå.
Baby steps, heter det. Och vi har precis påbörjat resan mot vad en hybrid eventbransch kan bli. Vi väntar med spänning på fortsättningen – 2023 visar vägen!
Christian Ramel & Lina Åsberg, Invajo
