Streetfoodfestivalen fortsatte att locka stor publik under 2026. Totalt samlade festivalerna runt om i Sverige drygt en kvarts miljon besökare, samtidigt som räckvidden i sociala medier passerade tio miljoner visningar.
Året innebar också tioårsjubileum för Streetfood-SM, där landets streetfoodaktörer tävlar om mästartitlar. Dessutom introducerades den nya tävlingen ChilliChallenge, som enligt arrangören snabbt blev ett publikdragande inslag.
Men efter rekordsäsongen vill organisationen nu lägga ännu större fokus på vad festivalen lämnar efter sig på de platser där den arrangeras.
– Vi är otroligt stolta över årets festival och alla de rekord vi har slagit. Men det viktigaste är egentligen inte hur många som kom, utan vad vi kan göra med den kraft som en festival av den här storleken faktiskt har. Vår vision är tydlig: vi vill bygga Sveriges hållbaraste festival, och vi vill visa att en stor folkfest också kan ta ett stort ansvar, säger Daniel Fritzdorf.
Det lokala ska få större betydelse
En central del av arbetet är kopplingen till det lokala näringslivet. Festivalerna samlar producenter, restauranger, dryckesföretag och hantverksbryggerier och ska fungera som en mötesplats mellan lokala aktörer och en stor publik.
I Göteborg har festivalen bland annat utvecklat konceptet ”Drick Göteborg”, där lokala mat- och dryckesproducenter, näringsliv och andra aktörer diskuterar förutsättningarna för stadens mat- och dryckeskultur och dess betydelse för besöksnäringen.
Tanken är att konceptet ska leva vidare och bidra till att lyfta de lokala producenternas villkor, utmaningar och möjligheter.
Krav på deltagande aktörer
Hållbarhetsarbetet omfattar också själva festivalproduktionen. De deltagande aktörerna förbinder sig till festivalens miljöpolicy. Där ingår bland annat att erbjuda halvportioner för att minska matsvinnet, använda ekologiska produkter där det är möjligt och följa festivalens förbud mot engångsartiklar i plast.
Även serveringen har förändrats. I stället för engångsglas används glas som diskas och återanvänds mellan festivalerna på de olika orterna.
Föreningslivet blir en del av produktionen
Arrangören lyfter samtidigt fram den sociala hållbarheten. Lokala klubbar, skolor och föreningar engageras i genomförandet av festivalerna och får ersättning för sina insatser. Ersättningen går tillbaka till den förening eller skola som medverkat.
Festivalerna har dessutom fri entré – något arrangören ser som en viktig del i ambitionen att skapa en folkfest som är tillgänglig för en bred publik.
För Streetfoodfestivalen omfattar hållbarhetsbegreppet även ekonomin. Ambitionen är att bygga långsiktiga relationer med leverantörer, samarbetspartners och utställare samtidigt som verksamheten ska ha ekonomiska förutsättningar att fortsätta utvecklas.
– För oss är hållbarhet inte ett projekt vid sidan av festivalen. Det är riktningen för hela verksamheten. Det handlar om hur vi behandlar människor, hur vi samarbetar med lokala aktörer, hur vi använder resurser, hur vi skapar möjligheter för föreningslivet och hur vi tar ekonomiskt ansvar, säger Daniel Fritzdorf.
Efter ett 2026 präglat av publikrekord blir därmed nästa steg för Streetfoodfestivalen inte bara att locka fler besökare – utan att utveckla hur en stor festival kan skapa värden även utanför själva evenemangsområdet.
