Vasaloppets vision, att verka för motion och folkhälsa och få allt fler att uppleva naturen, har kanske aldrig varit viktigare än i dag. När möjligheten att låta alla deltagare gå i mål med sin träning under den klassiska målportalen i Mora under Vasaloppets sommarvecka i augusti inte längre var ett alternativ föddes idén om Hemmavasan. Alla som önskade fick möjlighet att fortsätta träna mot ett mål. Med skillnaden att det målet nu kunde ligga i Skellefteå, på Värmdö, i Huskvarna eller i Colorado.
– Jag ser tillbaka på mitt eget lopp med 10 kilometer cykling här hemma i Moraskogarna som tillsammans med alla andra deltagare i Hemmavasan, runt om i Sverige och världen, har tagit oss över 18 varv runt jorden och känner en enorm stolthet. Så mycket värdefull glädje, gemenskap och motion som vi gett till oss själva och till varandra, säger Vasaloppets tillförordnade vd Johan Eriksson.
Många deltagare har uppskattat möjligheten att själva få välja när, var och hur de vill genomföra sitt lopp. Samtidigt har samhörigheten hos deltagarna värderats högt. Både digitalt, att dela sin upplevelse i sociala kanaler och följa och gilla andras insatser under hashtaggen Hemmavasan, men även analogt: Hemmavasans färgglada t-shirtar, som tagits fram inför arrangemanget, har varit mycket populära och bidragit till att deltagare enkelt kunnat känna igen varandra ute i landet och fått hejarop och pepp under sitt lopp, både från andra deltagare och från allmänheten.
Många uttrycker redan nu en önskan om att Hemmavasan ska finnas kvar i någon form även i framtiden.
– Vi är jätteglada över att våra deltagare har tagit emot Hemmavasan så väl och att Vasaloppet kan fortsätta att sätta Sverige i rörelse. Just nu utvärderar vi vårt arrangemang men kan redan nu säga att vi även i framtiden kommer att vilja vara ute hos deltagarna i deras hemmamiljö, samtidigt som vi förstås mer än någonsin längtar efter att ta emot dem här på plats i Vasaloppsarenan. Kanske blir Hemmavasan ett komplement till våra ordinarie lopp i en värld som blir allt mer digital, säger Johan Eriksson.
Utifrån över 6 000 publiceringar med #hemmavasan har Vasaloppet listat ett antal positiva spinoff-effekter av arrangemanget:
Många barn i rörelse
Att delta i Hemmavasan verkar ha blivit en familjegrej. Den nya distansen på 10 km (både cykel och löpning) har gjort att även yngre barn kunnat delta.
Kreativiteten på topp
60 varv på en 1,5 km-slinga, 40 bergsbestigningar eller en mil på enhjuling. När det är upp till var och en att forma sitt lopp och välja banprofil har vi sett prov på en fantastisk uppfinningsrikedom. För att inte tala om alla olika varianter av vätskekontroller, målportaler, kranskullor, kilometerskyltar, medaljer, hejaramsor och segerkransar.
Nya upptäckter på hemmaplan
Vilka vägar och stigar passar bäst för Hemmavasan? För att ta reda på det har deltagare utforskat sina närområden och i många fall upptäckt marker där de tidigare inte varit, perfekta för framtida träningspass.
Närmare varandra, trots social distansering
Utan funktionärer och arrangerade transporter har deltagare fått samarbeta på nya sätt, både med varandra i grupper online och på plats med vänner, familj och släkt, eller i idrottsföreningen. Cyklister och löpare har hjälpt varandra och vana deltagare har peppat vänner, nära och kära att delta tillsammans med dem, för att få sällskap.
Fler kan vara med
Hemmavasan har gjort det möjligt för många fler att vara med i andra länder över hela världen. Men också för en barnfamilj i Luleå och ett kompisgäng i Köpenhamn.
Chans till reflektion
För många deltagare har det varit mer viktigt med upplevelser, sällskap, väder, vänskap, vyer, äventyr och natur, och lite mindre viktigt med tider och prestationer. Under varma dagar stannade många till och tog sig ett dopp eller köpte glass. Något som sällan sker under vanliga lopp.
Längtan
Trots alla plus med Hemmavasan finns det också enstor längtan hos många deltagare att allt ska bli som vanligt igen och att det snart ska gå att genomföra arrangemang på plats i Vasaloppsarenan med tusentals deltagare. Att först göra ett lopp själv på hemmaplan kan också vara ett bra insteg till att nästa gång delta i ett lopp med nummerlapp.
FAKTA OCH KURIOSA HEMMAVASAN 15–22 AUGUSTI 2020
- Sveriges samtliga 21 län har haft deltagare i alla åtta lopp i Hemmavasan 2020. Enda undantaget är gotlänningarna där ingen kände sig manad att ta sig an Hemmavasan Ultra 45 (den här gången…)
- Hemmavasan genomfördes i 20 olika länder, bland annat Japan, Island, Frankrike, USA och Ryssland.
- Varje deltagare genomförde i snitt 1,05 lopp under Hemmavasan. Fyra deltagare genomförde Hemmavasans samtliga åtta lopp på åtta dagar.
- Den äldste som genomförde ett lopp i Hemmavasan var född 1937 och den yngste 2012, båda deltog i Hemmavasan Cykel 30
Totalt antal anmälda Hemmavasan 2020: 16 099
Antal startande: 12 833
I mål: 12 087
Antal anmälda och antal målgångar i Hemmavasan, lopp för lopp:
Hemmavasan Cykel 90: anmälda 7 296, startande 5 772, i mål 5 415
Hemmavasan Cykel 45: anmälda 2 702, startande 2 203, i mål 2 118
Hemmavasan Cykel 30: anmälda 2 087, startande 1 725, i mål 1 661
Hemmavasan Cykel 10: anmälda 572, startande 400, i mål 387
Hemmavasan Ultra 90: anmälda 524, startande 403, i mål 344
Hemmavasan Ultra 45: anmälda 723, startande 581, i mål 532
Hemmavasan Trail 30: anmälda 992, startande 809, i mål 771
Hemmavasan Trail 10: anmälda 1 203, startande 1 202, i mål: 869
Länen med flest anmälda deltagare:
Västra Götalands län – 2 535 anmälda deltagare
Stockholm – 2 377
Dalarna – 2 026
Skåne – 1 105
Uppsala – 794
Värmland – 659
Hela den 9 timmar och 15 minuter långa direktsändningen Hemmavasan Live, som sändes i Vasaloppet.TV lördagen den 15 augusti, går att se i efterhand. (Programledare: Johanna Ojala och Clara Henry. Experter: Roberto Vacchi och Johnny Hällneby.)
